“It's part of the job” : Emergency nurses experiences ofworkplace violence

Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett globalt och växande problem. I takt med en växande befolkning och ett ökat behov av akutsjukvård, i kombination med brist på resurser, försämras akutsjuksköterskornas arbetsmiljö. Detta ställer höga krav på akutsjuksköterskorna, som förväntas ge en god vård samtidigt som de ständigt blir utsatta för hot och våld på sin arbetsplats. Därför var syftet med denna studie att belysa akutsjuksköterskornas upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Studien gjordes som en integrativ litteraturstudie och baserades på 14 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en erkänd kvalitetsgranskningsmall och en tematisk innehållsanalys gjordes. Detta resulterade i tre kategorier: “Trender och mönster i hot och våld”, “Konsekvenser av hot och våld” och “Åtgärder för att hantera hot och våld” samt åtta subkategorier. Resultatet visade att akutsjuksköterskornas upplevelser av hot och våld oftast resulterar i olika former av psykiska, fysiska och psykosociala konsekvenser men även en sänkt motivation för sitt arbete, vilket gör att vårdkvaliteten försämras och påverkar vårdandet negativt. Resultatet visade även att hot och våld är normaliserat på akutmottagningen, att det finns en stor kunskapsbrist hos akutsjuksköterskorna och bristande stöd från arbetsgivaren, vilket leder till att dessa händelser inte rapporteras eller anmäls. Denna studie bidrar med ökad kunskap och medvetenhet kring ämnet men påvisar även att det finns ett behov av ytterligare forskning, framförallt i Sverige, med fokus på akutmottagningar och specialistutbildade akutsjuksköterskor, för att på så sätt få en möjlighet att ta itu med problemet och förbättra akutsjuksköterskornas arbetssituation

“It's part of the job” : Emergency nurses experiences ofworkplace violence

Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar är ett globalt och växande problem. I takt med en växande befolkning och ett ökat behov av akutsjukvård, i kombination med brist på resurser, försämras akutsjuksköterskornas arbetsmiljö. Detta ställer höga krav på akutsjuksköterskorna, som förväntas ge en god vård samtidigt som de ständigt blir utsatta för hot och våld på sin arbetsplats. Därför var syftet med denna studie att belysa akutsjuksköterskornas upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Studien gjordes som en integrativ litteraturstudie och baserades på 14 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en erkänd kvalitetsgranskningsmall och en tematisk innehållsanalys gjordes. Detta resulterade i tre kategorier: “Trender och mönster i hot och våld”, “Konsekvenser av hot och våld” och “Åtgärder för att hantera hot och våld” samt åtta subkategorier. Resultatet visade att akutsjuksköterskornas upplevelser av hot och våld oftast resulterar i olika former av psykiska, fysiska och psykosociala konsekvenser men även en sänkt motivation för sitt arbete, vilket gör att vårdkvaliteten försämras och påverkar vårdandet negativt. Resultatet visade även att hot och våld är normaliserat på akutmottagningen, att det finns en stor kunskapsbrist hos akutsjuksköterskorna och bristande stöd från arbetsgivaren, vilket leder till att dessa händelser inte rapporteras eller anmäls. Denna studie bidrar med ökad kunskap och medvetenhet kring ämnet men påvisar även att det finns ett behov av ytterligare forskning, framförallt i Sverige, med fokus på akutmottagningar och specialistutbildade akutsjuksköterskor, för att på så sätt få en möjlighet att ta itu med problemet och förbättra akutsjuksköterskornas arbetssituation

When time stands still : Being a relative to a person diagnosed with Alzheimer’s disease

Bakgrund: När en person drabbas av Alzheimers sjukdom sker en drastisk förändring i både personens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig rollen som anhörigvårdare och träder in i en främmande livsvärld som präglas av lidande. För att lindra detta lidande krävs det att sjuksköterskan har stor kunskap och bättre förståelse för hur de anhöriga upplever den förändrade livssituationen. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS porträtteras i spelfilm. Metod: En empirisk kvalitativ ansats med direkta och ostrukturerade observationer av tre filmer har gjorts. Fältanteckningar har förts och analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med AS framförs i fyra teman: när livsvärldsmönstret brister; sorg; förlust av frihet; att släppa taget. Slutsats: Anhöriga känner att det är deras ansvar att vårda sin partner. Att bli anhörigvårdare innebär en förlust av frihet, social isolering och en känsla av ensamhet. De känslomässiga upplevelserna är främsta orsaken till lidandet. Filmerna som har använts i studien är ett kraftfullt medium som kan användas i utbildningssyfte.Background: When a person is diagnosed with AS, a drastic change takes place in both the patient's and the relatives' lives. The relatives become an informal caregiver, they enter into a foreign world of suffering. In order to alleviate this suffering, the nurse must have greater knowledge and a better understanding of how the relatives experience their changed lifeworld. Aim: The aim of this study is to explore how relatives experience taking care of a partner with AS portrayed in films. Methods: An empirical qualitative approach with direct and unstructured observations of three films has been used. The material consisted of field notes which were analyzed with the help of a qualitative content analysis. Results: Relatives' experiences of caring for a partner with AS are presented in four themes: when the lifeworld texture ruptures; sorrow; loss of freedom; letting go. Conclusion: Relatives feel a responsibility to care for their partner. Becoming an informal caregiver means a loss of freedom, social isolation and a feeling of loneliness. The emotional experiences are the main cause of the suffering. The films used in this study are a powerful medium that can be used for educational purposes