Going outside to reach inside

The international master program Outdoor Environments for Health and Well-Being leads to a Master of Science degree specializing in Environmental psychology. The program covers topics on health-promoting outdoor environments throughout the lifespan, evidence-based health design, occupational aspects and the One Health concept. One of the courses offered is Nature and Animal-Assisted Interventions (MP0009), which focuses on occupations, occupational performance and values performed with natural elements and/or animals in indoor or outdoor settings, i.e. a place independent occupational performances for health promotion. The abstract and the poster in this fact sheet were presented at the course conference, the final moment at the NAAI course spring 2024

Bleeding and first-year mortality following hip fracture surgery and preoperative use of low-dose acetylsalicylic acid: an observational cohort study

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Hip fracture is associated with high mortality. Cardiovascular disease and other comorbidities requiring long-term anticoagulant medication are common in these mostly elderly patients. The objective of our observational cohort study of patients undergoing surgery for hip fracture was to study the association between preoperative use of low-dose acetylsalicylic acid (LdAA) and intraoperative blood loss, blood transfusion and first-year all-cause mortality.</p> <p>Methods</p> <p>An observational cohort study was conducted on patients with hip fracture (cervical requiring hemiarthroplasty or pertrochanteric or subtrochanteric requiring internal fixation) participating in a randomized trial that found lack of efficacy of a compression bandage in reducing postoperative bleeding. The participants were 255 patients (≥50 years) of whom 118 (46%) were using LdAA (defined as ≤320 mg daily) preoperatively. Bleeding variables in patients with and without LdAA treatment at time of fracture were measured and blood transfusions given were compared using logistic regression. The association between first-year mortality and preoperative use of LdAA was analyzed with Cox regression adjusting for age, sex, type of fracture, baseline renal dysfunction and baseline cardiovascular and/or cerebrovascular disease.</p> <p>Results</p> <p>Blood transfusions were given postoperatively to 74 (62.7%) LdAA-treated and 76 (54%) non-treated patients; the adjusted odds ratio was 1.8 (95% CI 1.04 to 3.3). First-year mortality was significantly higher in LdAA-treated patients; the adjusted hazard ratio (HR) was 2.35 (95% CI 1.23 to 4.49). The mortality was also higher with baseline cardiovascular and/or cerebrovascular disease, adjusted HR 2.78 (95% CI 1.31 to 5.88). Patients treated with LdAA preoperatively were significantly more likely to suffer thromboembolic events (5.7% vs. 0.7%, P = 0.03).</p> <p>Conclusions</p> <p>In patients with hip fracture (cervical treated with hemiarthroplasty or pertrochanteric or subtrochanteric treated with internal fixation) preoperative use of low-dose acetylsalicylic acid was associated with significantly increased need for postoperative blood transfusions and significantly higher all-cause mortality during one year after surgery.</p

Pneumatic wound compression after hip fracture surgery did not reduce postoperative blood transfusion: A randomized controlled trial involving 292 fractures

Background and purpose Patients with fracture of the proximal femur often undergo blood transfusion. A pneumatic compression bandage has been shown to reduce transfusion after primary hip arthroplasty for osteoarthritis. In this randomized trial, we evaluated the efficacy of this bandage following surgery for hip fracture

Den försäkrades räddningsplikt och möjlighet att erhålla ersättning för räddningskostnader

I en försäkringsavtalssituation har försäkringstagaren dels en huvudförpliktelse att betala försäkringspremien, dels ett antal biförpliktelser att ta hänsyn till för att försäkringsersättning skall komma att utbetalas. En av dessa biförpliktelser är räddningsplikten, vilken skall beaktas vid ett eventuellt försäkringsfall. Räddningsplikten innebär att den försäkrade åtar sig, genom avtalsingåendet, ett visst ansvar för att efter förmåga ingripa när ett försäkringsfall har inträffat eller befaras vara omedelbart förestående. Passivitet i dessa situationer kan leda till nedsättning av försäkringsersättningen. Räddningsplikten kommer till uttryck i 4 kap. 7 § samt 8 kap. 13 § FAL. Vid uppfyllelse av räddningsplikten kan den försäkrade vara tvungen att vidta räddningsåtgärder. Om den försäkrade i försäkringsfallet lyckas begränsa skadan kan ersättning betalas ut även för de extra kostnader som har drabbat den försäkrade vid begränsningen av skadan. Kostnaderna för dessa räddningsåtgärder ersätts enligt 6 kap. 5 § samt 8 kap. 13 § FAL. I denna uppsats diskuteras vilka begränsande åtgärder som bör vidtas för att räddningsplikten skall anses vara uppfylld och hur snabbt dessa åtgärder bör vidtas. Vidare diskuteras vilket syftet räddningsplikten har och vem som skall uppfylla plikten. Utöver detta diskuteras motiven bakom regeln om ersättning för räddningskostnader och vad som grundar rätten till ersättning för räddningskostnader

武蔵国 川越藩札 銭500文

日本銀行金融研究所所蔵藩札等資料番号：ⅢAエドa1-16-2-1科学研究費助成事業（研究成果公開促進費）で電子化を実施データベースの名称：藩札等に関する統合データベース課題番号：19HP8033利用に関するお問い合わせ：画像の転載（出版物・HP等）に際しては、日本銀行貨幣博物館への申請手続きが必要です。詳しくは貨幣博物館ホームページ（http://www.imes.boj.or.jp/cm/service/）をご覧ください

Motivationsfaktorer för skolnärvaro. : En kvantitativ studie med 200 elev- och 56 lärarsvar.

I Sverige finns det tiotusentals elever som inte närvarar i skolan. Dessa elever löper stor risk att inte få fullständiga grundskolebetyg, vilket på längre sikt kan påverka deras livskvalitet negativt. Tidigare undersökningar har visat att lärares närvarofrämjande arbete inte i tillräcklig utsträckning motiverar eleverna att närvara i skolan. Därför undersöker vi i denna studie hur lärare arbetar med att motivera elever till skolnärvaro samt vilka faktorer som eleverna anger som motiverande för närvaro. Studien utgår från en kvantitativ metod där enkäter har legat till grund för dataproduktionen. 200 högstadieelever och 56 lärare, i Norrbotten, har besvarat enkäten. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys definition av ”Känslan av sammanhang”, som mäts utifrån delarna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Slutsatsen är att eleverna efterfrågar en meningsfull skola där de får återkoppling på sina arbeten och därmed vet var deras utvecklingsområden finns samt har inflytande att påverka sin egen framtid. Lärarna anger att de arbetar för en begriplig skola, med tydlighet och struktur som ledord. Det innebär att elever och lärare inte är eniga om hur man skapar och upprätthåller motivationen till skolan.  In Sweden, tens of thousands of students are absent from school. These children risk not graduating from the compulsory school, which in long term can affect their quality of life negatively. Previous studies conclude that teachers´ work to promote school attendance is not sufficiently motivating children to attend school. Hence, in this survey we investigate how teachers work to motivate students to school attendance and which elements the students find motivating to come to school. The study emanates from a quantitative method based on questionnaires. 200 students, from grade seven to nine, and 56 teachers have responded to the survey. The survey was conducted in Norrbotten. The theoretical base is The sense of coherence by Antonovsky. The sense of coherence is measured by the elements manageability, comprehensibility and meaning. The conclusion is that the students request a meaningful school where they get feedback on their work and hence know their potential in various areas and have the opportunity to influence their own future. The teachers state that they aim for a comprehensive school, with clarity and structure as a motto. This means that students and teachers do not agree how one creates and maintains school motivation.

Motivationsfaktorer för skolnärvaro : En kvantitativ studie med 200 elever och 56 lärare

I Sverige finns det tiotusentals elever som inte närvarar i skolan. Dessa elever löper stor risk att inte få fullständiga grundskolebetyg, vilket på längre sikt kan påverka deras livskvalitet negativt. Tidigare undersökningar har visat att lärares närvarofrämjande arbete inte i tillräcklig utsträckning motiverar eleverna att närvara i skolan. Därför undersöker vi i denna studie hur lärare arbetar med att motivera elever till skolnärvaro samt vilka faktorer som eleverna anger som motiverande för närvaro. Studien utgår från en kvantitativ metod där enkäter har legat till grund för dataproduktionen. 200 högstadieelever och 56 lärare, i Norrbotten, har besvarat enkäten. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys definition av ”Känslan av sammanhang”, som mäts utifrån delarna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Slutsatsen är att eleverna efterfrågar en meningsfull skola där de får återkoppling på sina arbeten och därmed vet var deras utvecklingsområden finns samt har inflytande att påverka sin egen framtid. Lärarna anger att de arbetar för en begriplig skola, med tydlighet och struktur som ledord. Det innebär att elever och lärare inte är eniga om hur man skapar och upprätthåller motivationen till skolan.In Sweden, tens of thousands of students are absent from school. These children risk not graduating from the compulsory school, which in long term can affect their quality of life negatively. Previous studies conclude that teachers´ work to promote school attendance is not sufficiently motivating children to attend school. Hence, in this survey we investigate how teachers work to motivate students to school attendance and which elements the students find motivating to come to school. The study emanates from a quantitative method based on questionnaires. 200 students, from grade seven to nine, and 56 teachers have responded to the survey. The survey was conducted in Norrbotten. The theoretical base is The sense of coherence by Antonovsky. The sense of coherenceis measured by the elements manageability, comprehensibility and meaning. The conclusion is that the students request a meaningful school where they get feedback on their work and hence know their potential in various areas and have the opportunity to influence their own future. The teachers state that they aim for a comprehensive school, with clarity and structure as a motto. This means that students and teachers do not agree how one creates and maintains school motivation

Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan : En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas. Det förekom olika föreställningar och fördomar kring våld i nära relationer. Beroende på om sjuksköterskan hade hindrande eller underlättande föreställningar planerades och genomfördes omvårdnaden olika. Slutsats: Sjuksköterskor har ett utbildningsbehov kring våld i nära relationer och vilka följder våldet kan medföra för den utsatta kvinnans hälsa. Utbildning behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat omvårdnad till våldsutsatta kvinnor

Motivationsfaktorer för skolnärvaro. : En kvantitativ studie med 200 elev- och 56 lärarsvar.

I Sverige finns det tiotusentals elever som inte närvarar i skolan. Dessa elever löper stor risk att inte få fullständiga grundskolebetyg, vilket på längre sikt kan påverka deras livskvalitet negativt. Tidigare undersökningar har visat att lärares närvarofrämjande arbete inte i tillräcklig utsträckning motiverar eleverna att närvara i skolan. Därför undersöker vi i denna studie hur lärare arbetar med att motivera elever till skolnärvaro samt vilka faktorer som eleverna anger som motiverande för närvaro. Studien utgår från en kvantitativ metod där enkäter har legat till grund för dataproduktionen. 200 högstadieelever och 56 lärare, i Norrbotten, har besvarat enkäten. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys definition av ”Känslan av sammanhang”, som mäts utifrån delarna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Slutsatsen är att eleverna efterfrågar en meningsfull skola där de får återkoppling på sina arbeten och därmed vet var deras utvecklingsområden finns samt har inflytande att påverka sin egen framtid. Lärarna anger att de arbetar för en begriplig skola, med tydlighet och struktur som ledord. Det innebär att elever och lärare inte är eniga om hur man skapar och upprätthåller motivationen till skolan.  In Sweden, tens of thousands of students are absent from school. These children risk not graduating from the compulsory school, which in long term can affect their quality of life negatively. Previous studies conclude that teachers´ work to promote school attendance is not sufficiently motivating children to attend school. Hence, in this survey we investigate how teachers work to motivate students to school attendance and which elements the students find motivating to come to school. The study emanates from a quantitative method based on questionnaires. 200 students, from grade seven to nine, and 56 teachers have responded to the survey. The survey was conducted in Norrbotten. The theoretical base is The sense of coherence by Antonovsky. The sense of coherence is measured by the elements manageability, comprehensibility and meaning. The conclusion is that the students request a meaningful school where they get feedback on their work and hence know their potential in various areas and have the opportunity to influence their own future. The teachers state that they aim for a comprehensive school, with clarity and structure as a motto. This means that students and teachers do not agree how one creates and maintains school motivation.

Sjuksköterskans möte med den våldutsatta kvinnan : En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas. Det förekom olika föreställningar och fördomar kring våld i nära relationer. Beroende på om sjuksköterskan hade hindrande eller underlättande föreställningar planerades och genomfördes omvårdnaden olika. Slutsats: Sjuksköterskor har ett utbildningsbehov kring våld i nära relationer och vilka följder våldet kan medföra för den utsatta kvinnans hälsa. Utbildning behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat omvårdnad till våldsutsatta kvinnor