Hur det är att leva med gallstenssjukdom

Gallstenssjukdom är en vanlig åkomma både i Finland och i stora delar av världen. Tidigare forskning har utrett hur gallstensbesvär kan förebyggas och hur komplikationer kan förhindras. Den visar betydelsen av att gallstenspatienten lever ett hälsosamt liv. Denna studies syfte var att beskriva hur det är att leva med gallsten och hur det påverkar vardagen samt hur stödet de fått påverkat sjukdomen. Forskningsfrågorna lydde: Hur påverkar gallstenssjukdomen vardagen? Hur har stödet varit i din gallstenssjukdom? Studien har en kvalitativ approach. Den genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien var fyra kvinnor som alla hade lidit av gallstensbesvär i något skede av sitt liv. Intervjusvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Antonovskys hälsoteori om KASAM. Resultatet visar att gallstenssjukdomens yttringar kan variera hos olika personer och därför påverkas också vardagen på olika vis. I den akuta fasen, när gallstensanfallen är som värst, är smärtan outhärdlig. Då är behovet av att få snabb hjälp stort. Tack vare goda råd från vården och genom egna kreativa sätt att handskas med smärtan klarar en person med gallsten av sin vardag. Följder av sjukdomen kan vara en begränsad vardag och en försämrad livskvalitet. Kosten intar en central plats i gallstenspatientens liv. Resultatet visar också att personerna får tillräckligt med stöd från såväl närstående som från vården. De har lärt sig att leva med sin sjukdom och att hantera sin vardag.Sappikivitauti on yleinen sairaus sekä Suomessa että suuressa osassa maailmaa. Aiemmissa tutkimuksissa on tutkittu kuinka sappikiviongelma voidaan ehkäistä ja miten komplikaatioita voidaan estää. Se osoittaa myös sappikivipotilaan terveellisen elämän tärkeyden. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli kuvata millaista on elää sappikivisairauden kanssa ja miten se vaikuttaa arkeen ja miten heidän saamansa tuki vaikutti sairauteen. Tutkimuskysymyksiä oli: Miten sappikivitauti vaikuttaa jokapäiväiseen elämään? Miten tuki on ollut sappikivisairaudessasi? Tutkimuksessa on laadullinen lähestymistapa. Tutkimus suoritettiin puolistrukturoiduilla haastatteluilla. Tutkimukseen osallistui neljä naista, jotka kaikki olivat kärsineet sappikiviongelmista jossain vaiheessa elämäänsä. Haastatteluvastaukset analysoitiin laadullisella sisällönanalyysillä. Teoreettinen lähtökohta oli Antonovskyn terveysteoria KASAMista. Tulokset osoittavat että sappikivitaudin ilmenemismuodot voivat vaihdella eri ihmisillä, siksi myös arkielämään vaikuttaa eri tavoin. Akuutissa vaiheessa, kun sappikivikohtaukset ovat pahimmillaan, kipu on sietämätöntä. Silloin nopean avun tarve on suuri. Terveydenhuollon tarjoavan hyvien nevojen ja omien luovien tapojensa avulla käsitellä kipua sappikivipotilas voi hallita arkeaan. Sairauden seurauksena voi olla rajoitettu arkipäivä ja heikentynyt elämänlaatu. Ruokavaliolla on keskeinen paikka sappikivipotilaan elämässä. Tulokset osoittavat myös, että tutkimuksen henkilöt saavat riittävästi tukea sekä lähiomaisilta että hoitotyöntekijöiltä. He ovat oppineet elämään sairautensa kanssa ja hallitsemaan jokapäiväistä elämäänsä.Gallstone disease is a common condition both in Finland and in many parts of the world. Previous research has investigated how gallstone problems can be prevented and how complications can be prevented. It shows the importance of the gallstone patient living a healthy life. The purpose of this study was to describe what it is like to live with gallstones and how it affects everyday life and how the support they received affected the disease? The research questions was: How does gallstone disease affect everyday life? How has the support been in your gallstone disease? The study has a qualitative approach. It was conducted with the help of semi-structured interviews. The informants in the study were four women who had all suffered from gallstone problems at some point in their lives. The interview responses were analyzed with qualitative content analysis. The theoretical starting point is Antonovsky's health theory of SOC. The results show that the manifestations of gallstone disease can vary in different people and therefore everyday life is also affected in different ways. In the acute phase, when gallstone attacks are at their worst, the pain is unbearable. Then the need for quick help is great. Thanks to good advice from healthcare and through their own creative ways of dealing with pain, a person with gallstones can cope with their everyday life. The consequences of the disease can be a limited everyday life and a reduced quality of life. Diet occupies a central place in the life of gallstone patients. The results also show that the people receive sufficient support from both relatives and from the health care system. They have learned to live with their illness and to manage their everyday lives

The bioenergetic role of dioxygen and the terminal oxidase(s) in cyanobacteria

AbstractOwing to the release of 13 largely or totally sequenced cyanobacterial genomes (see http://www.kazusa.or.jp/cyano and www.jgi.doe.gov/), it is now possible to critically assess and compare the most neglected aspect of cyanobacterial physiology, i.e., cyanobacterial respiration, also on the grounds of pure molecular biology (gene sequences). While there is little doubt that cyanobacteria (blue-green algae) do form the largest, most diversified and in both evolutionary and ecological respects most significant group of (micro)organisms on our earth, and that what renders our blue planet earth to what it is, viz. the O2-containing atmosphere, dates back to the oxygenic photosynthetic activity of primordial cyanobacteria about 3.2×109 years ago, there is still an amazing lack of knowledge on the second half of bioenergetic oxygen metabolism in cyanobacteria, on (aerobic) respiration. Thus, the purpose of this review is threefold: (1) to point out the unprecedented role of the cyanobacteria for maintaining the delicate steady state of our terrestrial biosphere and atmosphere through a major contribution to the poising of oxygenic photosynthesis against aerobic respiration (“the global biological oxygen cycle”); (2) to briefly highlight the membrane-bound electron-transport assemblies of respiration and photosynthesis in the unique two-membrane system of cyanobacteria (comprising cytoplasmic membrane and intracytoplasmic or thylakoid membranes, without obvious anastomoses between them); and (3) to critically compare the (deduced) amino acid sequences of the multitude of hypothetical terminal oxidases in the nine fully sequenced cyanobacterial species plus four additional species where at least the terminal oxidases were sequenced. These will then be compared with sequences of other proton-pumping haem–copper oxidases, with special emphasis on possible mechanisms of electron and proton transfer

CBM Delivery Governance : Case: Wärtsilä Technical Service, Power System Service

When replacing a digital platform within Wärtsilä Technical Service, Power System Service, a new service will be offered to the customer. The main purpose of this thesis is to create work processes for the delivery of the new service and to also constitute a stakeholder analysis for the new service. The aim with the processes is to clarify how the delivery governance of the new service will be managed. The method of performing this work can be characterized as a qualitative method. The data has been collected through meetings with employees in Wärtsilä, as well as through other sources within the company. Tools that have been used are PowerPoint and Visio, where PowerPoint has been used for the stakeholder analysis and Visio for the work processes. The result of this thesis is the design of the work processes for the new service and how the continued work should proceed to achieve fully approved processes. The work has also resulted in a stakeholder analysis where stakeholder collaboration with the department CBM 4Stroke & Aux is presented. This analysis has given rise to the work processes. The work processes describes the delivery governance and they are necessary for the department to be approved as a service supplier by different classification societies.Vid byte av en digital plattform inom Wärtsilä Technical Service, Power System Service, kommer en ny service att kunna erbjudas till kunden. Huvudsyftet med detta examensarbetet är att skapa arbetsprocesser för leveransen av den nya servicen och att även utföra en intressentanalys för servicen. Målet med processerna är att de ska förtydliga hur leveransstyrningen av den nya servicen ska skötas. Metoden för att utföra detta arbete kan karakteriseras som en kvalitativ metod. Datan har samlats in genom möten med anställda inom Wärtsilä, samt genom andra källor inom företaget. Verktyg som har använts är PowerPoint och Visio, där PowerPoint har använts till intressentanalysen och Visio till arbetsprocesserna. Resultatet av detta examensarbete är utformingen av arbetsprocesserna för den nya servicen och hur det fortsatta arbetet bör se ut för att uppnå helt godkända processer. Arbetet har även resulterat i en intressentanalys där intressenternas samverkan med avdelningen CBM 4Stroke & Aux presenteras. Denna analys har legat som grund för arbetsprocesserna. Arbetsprocesserna beskriver leveransstyrningen och behövs för att avdelningen ska kunna godkännas som serviceleverantör av olika klassificeringssällskap

"Från frivillighet till mer institutionalisering" : En kvalitativ analys av det gränsregionala samarbetet i Kvarkenregionen

Det gränsregionala samarbetet har en lång tradition i Kvarkenregionen, men det kan vara mycket varierande till sin form och karaktär. Syftet med denna avhandling är att ge en översiktsbild av olika gränsregionala instrument och mekanismer. Den övergripande forskningsfrågan är att analysera huruvida det gränsregionala samarbetet har förändrats över tid? Metoden som har använts är kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fem intervjuade personer från den nationella nivån i Finland och Sverige samt den regionala nivån i Kvarkenregionen (Österbotten och Västerbotten). Materialet samlades in i oktober 2019 och i mars 2020. Slutsatsen av studien är att det gränsregionala samarbetet i Kvarkenregionen över tid gått från frivillighet till mer institutionalisering. Denna utveckling kan indelas i fyra utvecklingsfaser; 1) från frivillighet till nordisk gränskommitté, 2) från nordisk gränskommitté till EU-programfinansiering, 3) från EU-programfinansiering till EU-juridiskt instrument och 4) från EU-juridiskt instrument till mer institutionalisering. En viktig del i min analys har varit att spegla åsikter på den nationella nivån i Finland och Sverige i förhållande till den regionala nivån i Kvarkenregionen. Det mest framträdande resultatet i avhandlingen är att synen på det europeiska gränsregionala instrumentet ”europeisk gruppering för territoriellt samarbete”, även kallat EGTS, skiljer sig märkbart åt på den nationella nivån i förhållande till den regionala nivån. På den nationella nivån uppfattades inte ett EGTS kunna ge ett större mervärde än det som nordiska samarbetet ger i form av gränskommittébehörighet eller det som redan ges via den kommunala kompetensen. På den regionala nivån såg man däremot stora möjligheter med en utvidgad juridisk kompetens över gränsen i form av ett EGTS. Kvarkenrådet ansåg att de med hjälp av ett EGTS dels bättre kan jobba med olika frågor gällande gränshinder och dels kan implementera EU:s territoriella agenda mer effektivt inom ramen för strukturfonderna. Genom att grunda ett EGTS i Kvarkenregionen skapar Kvarkenrådet en ny legitimitet och positionering för området direkt på EU-nivå på ett helt annat sätt än Kvarkenrådet tidigare haft i form av en registrerad förening. Ett EGTS bidrar därmed till den nordiska och europeiska integrationen nerifrån och upp

Amerikabrevet - yttre form, brevform och innehåll

fi=Kokotekstiversiota ei ole saatavissa.|en=Fulltext not available.|sv=Fulltext ej tillgänglig

Proton translocation by cytochrome c oxidase can take place without the conserved glutamic acid in subunit I

A glutamic acid residue in subunit I of the heme-copper oxidases is highly conserved and has been directly implicated in the O(2) reduction and proton-pumping mechanisms of these respiratory enzymes. Its mutation to residues other than aspartic acid dramatically inhibits activity, and proton translocation is lost. However, this glutamic acid is replaced by a nonacidic residue in some structurally distant members of the heme-copper oxidases, which have a tyrosine residue in the vicinity. Here, using cytochrome c oxidase from Paracoccus denitrificans, we show that replacement of the glutamic acid and a conserved glycine nearby lowers the catalytic activity to <0.1% of the wild-type value. But if, in addition, a phenylalanine that lies close in the structure is changed to tyrosine, the activity rises more than 100-fold and proton translocation is restored. Molecular dynamics simulations suggest that the tyrosine can support a transient array of water molecules that may be essential for proton transfer in the heme-copper oxidases. Surprisingly, the glutamic acid is thus not indispensable, which puts important constraints on the catalytic mechanism of these enzymes

The role of the D- and K-pathways of proton transfer in the function of the haem–copper oxidases

AbstractThe X-ray structures of several haem–copper oxidases now at hand have given important constraints on how these enzymes function. Yet, dynamic data are required to elucidate the mechanisms of electron and proton transfer, the activation of O2 and its reduction to water, as well as the still enigmatic mechanism by which these enzymes couple the redox reaction to proton translocation. Here, some recent observations will be briefly reviewed with special emphasis on the functioning of the so-called D- and K-pathways of proton transfer. It turns out that only one of the eight protons taken up by the enzyme during its catalytic cycle is transferred via the K-pathway. The D-pathway is probably responsible for the transfer of all other protons, including the four that are pumped across the membrane. The unique K-pathway proton may be specifically required to aid O–O bond scission by the haem–copper oxidases