Betydelsen av felaktig information i traktbanken : inverkan på virkesleveranser samt tidsåtgång och kostnad vid avverkningar

Målet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en traktbank med avseende på avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahållen av Sveaskog. 25 bestånd användes och med hjälp av data från dessa bestånd simulerades 200 bestånd med liknande egenskaper fram, i form av beståndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestånd blev de bestånd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jämföras med bestånd som fått tilldelat fel. Programmet Timan 2.0 och programmets funktioner Standin och Aptan användes för att simulera avverkning av bestånden (Ogemark och Sondell 1997). Som resultat fick varje bestånd en stocknota för tall (virkesvolym per dimensionsklass). Efter avverkningen optimerades urvalet av avverkningarna mot avverkningskostnaden för tall (avverkningskostnaden/volym tall) med hjälp av LINDO, ett program för linjärprogrammering,. De 30 bestånd som hade de bästa skuggpriserna, dvs. de bestånd som det lönade sig bäst att avverka blev utvalda. Dessa bestånd fick gå igenom samma procedur som tidigare men med den ändringen att de fick fel tilldelat. Olika felnivåer användes som motsvarade felen i olika inventeringsförfaranden. Felen gav upphov till avvikelser för förväntade utfall jämfört med faktiskt utfall (enligt sanna data). Det förväntade utfallet motsvarar det planeraren tror skall avverkas baserat på den information som denne har tillgång till. Det faktiska utfallet motsvarar det som verkligen faller ut vid avverkningen. Resultaten redovisar skillnaderna mellan väntade utfall och verkliga utfall av volymer, medelstam, tidsåtgång för avverkning och avverkningskostnad. Volymskillnaderna var i vissa fall ganska stora för de enskilda avverkningarna, beroende på hur felen slumpmässigt hade fallit ut. Det var en klar skillnad mellan hur de olika felnivåerna påverkade precisionen. Det blev en skillnad på cirka 160 m3fub i snitt i alla dimensioner (17 stycken) mellan den bästa och sämsta noggrannhetsnivån vid en avverkning på 15 000 m3fub. Medelstammen varierade inte lika mycket som volymen men trenden var ändå att de bättre noggrannhetsnivåerna gav ett bättre resultat. Tidsåtgångens kunde variera en hel del. Skördarens tidsåtgång varierade mellan 2-12,2 timmar/avverkad 1000 m3fub mellan den bästa och sämsta noggrannhetsnivån. För skotaren var samma jämförelse 1,3-17,1 timmar/avverkad 1000 m3fub. Avverkningskostnaderna varierade en hel del, merkostnaderna varierade mellan 2-16,6 kr/m3fub mellan den bästa och sämsta noggrannhetsnivån. Eftersom studien bara varierar noggrannheten på ett fåtal beståndsvariabler kan det antas att skillnaderna skulle ha blivit större om andra variablers noggrannhet varierades. Variationen blev som väntat mindre när noggrannheten blev bättre, dock så blev det en del oväntade resultat också som exempelvis medelstammens "hoppiga" medelvärden. Anledningen att det ibland kan bli avvikelser är att felen var slumpmässiga och att det ibland kan bli stora avvikelser även på bättre noggrannhetsnivåerThe aim of this study was to investigate the consequences of erroneous information in stand registers when planning harvest operations and timber deliverables. The data were supplied by Sveaskog. Information from 25 stands was used, and with these data 200 stands were simulated having similar characteristics as the original 25, such as volume/ha. These 200 stands were considered to be stands containing true data. In the study, this data were compared with data that had been assigned errors. For simulation of clear cutting, the program Timan 2.0 and its subfunctions Standin and Aptan were used. Timan calculated log lists of pine timber. These lists contained information on different log dimensions for each stand. After clear cutting of the 200 stands the program LINDO, a soft ware for solving linear programming problems, was used to minimize cutting costs for pine logs (cutting costs/volume of pine logs). As a result, 30 stands were chosen based on the shadow prices, that is, the stands having the lowest costs for cutting. Thereafter, the data for these 30 stands were assigned errors and new log lists were calculated by Timan. The outcomes of planning based on information containing errors (expected outcome) were then compared to the true outcome. The expected outcome corresponds to what the planner of the harvest operation thinks will be harvested based on the information at hand. The true outcome is what really is harvested. The errors assigned to the stands were of different sizes and therefore they had different influence on the variation between the true outcome and the expected outcome. The different errorlevels that were used correspond to the accuracy of different inventory methods. The results show the difference between the expected result and the true result in volume, average tree size, the time taken for the harvest operation, and total clear cutting cost. The influence of different error levels on the accuracy of the stand data and the subsequent outcome of harvest operations were easily observed. In some stands the volume difference was quite great. The difference between best and worst level was 160 m3fub on average over all 17 dimension classes, given a total cutting volume of 15 000 m3fub. The variable average tree size didn’t vary as much as the volume did, but the trend shows that the better error levels give a better result. The time taken for harvest operations varied quite a lot. Between the worst and the best level the time taken varied between 2-12.2 hours/harvested 1000 m3fub The clear cutting cost also varied a lot, the extra cost varied between 2-16.6 kr/m3fub when the worst and the best levels were compared. If the accuracy for more variables had been varied in the study, the differences between expected and true outcome would have been even greater. In some cases, however, large deviations occurred also in the better error levels due to – although having a low probability – extreme values in the simulated information appeared

Short-Term Exercise Training Inconsistently Influences Basel Testosterone in Older Men: A Systematic Review and Meta-Analysis

Background The age-associated decrease in testosterone is one mechanism suggested to accelerate the aging process in males. Therefore, approaches to increase endogenous testosterone may be of benefit. The aim of this paper was to undertake a Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis (PRISMA)-accordant meta-analysis concerning the effect of exercise on total (TT), bioavailable (bio-T), free (free-T), and salivary (sal-T) testosterone in older males. Methods Databases were searched up to and including 20th February 2018 for the terms ‘testosterone AND exercise AND aging AND males’, ‘testosterone AND exercise AND old AND males’, ‘testosterone AND training AND aging AND males’ and ‘testosterone AND training AND old AND males’. From 1259 originally identified titles, 22 studies (randomized controlled trials; RCTs; n=9, and uncontrolled trials; UCTs; n=13) were included which had a training component, participants ≥60 years of age, and salivary or serum testosterone as an outcome measure. Meta-analyses were conducted on change to testosterone following training using standardised difference in means (SDM) and random effects models. Results The overall SDM for endurance training, resistance training, and interval training was 0.398 (95% CI = 0.034 – 0.761; P = 0.010), -0.003 (95% CI = -0.330 – 0.324; P = 0.986), and 0.283 (95% CI = 0.030 – 0.535; P = 0.028) respectively. Resistance training exhibited a qualitative effect of hormone fraction whereby free-T resulted in the greatest SDM (0.253; 95% CI = -0.043 – 0.549; P = 0.094), followed by TT (0.028; 95% CI = -0.204 – 0.260; P = 0.813), and resistance training negatively influenced bio-T (-0.373; 95% CI = -0.789 – 0.042; P = 0.078). Due to the small number of studies, subgroup analysis was not possible for endurance training and interval training studies. Conclusions Data from the present investigation suggests that resistance training does not significantly influence basal testosterone in older men. Magnitude of effect was influenced by hormone fraction, even within the same investigation. Aerobic training and interval training did result in small, significant increases in basal testosterone. The magnitude of effect is small but the existing data are encouraging and may be an avenue for further research

Human epididymis protein 4 reference limits and natural variation in a Nordic reference population

The objectives of this study are to establish reference limits for human epididymis protein 4, HE4, and investigate factors influencing HE4 levels in healthy subjects. HE4 was measured in 1,591 samples from the Nordic Reference Interval Project Bio-bank and Database biobank, using the manual HE4 EIA (Fujirebio) for 802 samples and the Architect HE4 (Abbott) for 792 samples. Reference limits were calculated using the statistical software R. The influence of donor characteristics such as age, sex, body mass index, smoking habits, and creatinine on HE4 levels was investigated using a multivariate model. The study showed that age is the main determinant of HE4 in healthy subjects, corresponding to 2% higher HE4 levels at 30 years (compared to 20 years), 9% at 40 years, 20% at 50 years, 37% at 60 years, 63% at 70 years, and 101% at 80 years. HE4 levels are 29% higher in smokers than in nonsmokers. In conclusion, HE4 levels in healthy subjects are associated with age and smoking status. Age-dependent reference limits are suggested

Strengthening health systems for persons with traumatic spinal cord injury in South Africa and Sweden: a protocol for a longitudinal study of processes and outcomes

BACKGROUND: The provision of specialized care in a time-sensitive manner has shown to be crucial for survival and recovery of functioning after a traumatic spinal cord injury (TSCI). However, little is known about the provision of TSCI care in different international contexts; information which is required for strengthening policy and practice. AIMS: The overarching aim of this study will be to explore health care processes and outcomes of TSCI care in South Africa and Sweden. Specific aims will be to: (1) describe acute processes of TSCI care, (2) determine acute- and long-term outcomes of TSCI care, and (3) identify predictors for survival, secondary complications, and functioning 12 months post-injury. METHODS: A prospective (regional), population-based cohort study where adults with an acute TSCI will be recruited over at least a 1-year period from the City of Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. The anticipated sample size inclusive of both international contexts will be 200 participants—based on a power calculation for detecting differences in mortality. Information on the nature and timing of processes of acute care (e.g., transfer logistics, spinal surgery, and specialized SCI care) will be collected on acute care admission and discharge using a standardized form. Survival status, secondary complications, neurological symptoms, functional status, activity, and participation as well as health-related quality of life will be collected at discharge from SCI acute care and at 12-months post-injury. Secondary complications and functioning will be compared between South Africa and Sweden using inferential statistics. To address mortality specifically, the indirect standardization method for differences in mortality between contexts will be used whereby Stockholm will serve as standard for specialize care. For the assessment of factors related to mortality and other outcomes (e.g., neurological and secondary health conditions) multivariate regression analyses will be used to determine independent risk factors.CONCLUSION: This study offers a unique investigation of the relationship between health care processes and outcomes of TSCI care with the aim of strengthening management guidelines for SCI in South Africa and Sweden

"Han är ju lite konstig..." : En studie genom boksamtal och intervjuer om barns inställning till normavvikande beteende

Vårt syfte är att få en bild av barns inställning till normavvikande beteende. Vi vill även ta del av hur lärarna i förskolan och grundskolans tidigare år arbetar för att förebygga negativ inställning och kränkande behandling på grund av detta. För att få fram barnens åsikter kring detta använder vi oss av boksamtal. Vi kommer göra tio stycken boksamtal i fem olika åldersgrupper då vi vill se om barns inställning till detta förändras med åldern. I varje åldersgrupp har vi dessutom ett boksamtal med en pojk- respektive flickgrupp, så att vi även kan jämföra om det finns någon skillnad på hur pojkar och flickor ser på normavvikande beteende. För att barnen ska tänka kring ämnet, så använde vi oss utav boksamtal och en bok som tar upp just normavvikande beteende. För att sätta in barnens åsikter i ett sammanhang, gjorde vi även fem intervjuer med barnens lärare. Genom att intervjua pedagogerna får vi även deras syn på hur barns syn på normavvikande beteende ändras beroende på ålder. En annan fråga vi ställer i samband med att vi intervjuar lärarna är hur stor möjlighet man har som pedagog att påverka och arbeta med barnens syn på ämnet och hur mycket det är andra faktorer som spelar in. Vi ville även se om det finns någon skillnad mellan hur man arbetar med detta i de olika åldrarna. Vi kunde tydligt se att det fanns rådande normer i såväl förskola som skola och hur de barn som lever upp till dessa blir mer positivt bemötta av de övriga barnen. Vi kom fram till att även ifall de fanns vissa skillnader mellan flickornas och pojkarnas inställning och även mellan de olika åldrarna, så var de mindre än vad vi hade förväntat oss. En annan skillnad som märktes var hur läraren för de yngsta barnen var betydligt mer insatt och hade en tydligare plan för hur man arbetade med ämnet. Vi anser att vi som lärare kommer att ha nytta av detta då vi kan se hur man med de äldre barnen kan utveckla sitt arbetssätt i dessa frågor

Motivation & motivationsarbete i förskola och skola

Abstract Arbetets art: Examensarbete om10p inom LAU 350 Titel: Motivation & motivationsarbete i förskola och skola Författare: Jessica Andersson & Mira Bjerner Handledare: Pär Engström Examinator: Daniel Seldén Datum: 2005-05-26 Bakgrund: Vi är två lärarstudenter som båda har inriktat oss mot tidigare åldrar och följts åt under delar av vår utbildning och ville skriva examensarbetet tillsammans. Vi började fundera kring vad som är grunden för människors lärande och utveckling eftersom, det är just det som är kärnan i vårt kommande yrke enligt oss. Vilka krafter är det egentligen som driver elevers arbete framåt? Våra samtal resulterade alla i att vi återkom till ordet motivation. Frågor vi ställde oss var: Hur utvecklas motivation?, Vad väcker motivationen? och Vad gör ett barn motiverat att lära?. Att tala om lust och motivation på ett teoretiskt plan är inte svårt, utmaningen ligger i att genomföra det praktiskt. Vi hoppas att detta examensarbete ger oss kunskaper och verktyg som hjälper oss att finna svaret på hur vi kan arbeta så att barnens motivation blir grunden i vårt kommande pedagogiska arbete. Problemformulering: Vårt övergripande problem är att ta reda på hur lärare arbetar med och ser på elevers motivation. Vi har valt att intervjua pedagoger som arbetar i förskolan och skolan för att se om det finns någon skillnad mellan de olika verksamheterna. Vi finner det intressant att undersöka både hur skolan och förskolan arbetar dels för att vi har behörighet för båda verksamheterna och därför kan komma att arbeta i bägge men också för att pedagogerna har olika utbildning och förutsättningarna ser olika ut i skolan och förskolan Syfte: Syftet med vårt examensarbete är att visa på hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta för att utveckla barns motivation, men även att sprida kunskaper och insikter om hur man kan arbeta med motivation i pedagogiska verksamheter. Metod: Vi har valt att tillämpa oss av en kvalitativ metod av datainsamling för att uppnå vårt syfte samt besvara våra frågeställningar. Detta val var självklart för oss eftersom vi vill försöka tolka och förstå pedagogerna, då vår undersökning syftar till att beskriva pedagogernas egna uppfattningar om motivation (Patel & Davidsson, 2003). Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer eftersom vi vill se på motivation ur pedagogernas egna perspektiv (Kvale, 1997). Resultat: Vi har inte kunnat se några egentliga skillnader mellan pedagoger i förskolan och skolan. De flesta pedagogerna ansåg att motivationen är viktig för att lära och att det finns en relation mellan de två begreppen. Pedagogerna hade också lättare att se om ett barn är omotiverat än tvärtom och de tyckte det var svårt att veta hur de kan arbeta för att utveckla motivationen. Trots det hade samtliga pedagoger konkreta tankar och funderingar på vad de kan göra för att främja barnens motivation. Nyckelord: Motivation, lärande, barn, pedagoger, pedagogiska verksamhete