A scoping review of observational studies examining relationships between environmental behaviors and health behaviors

Individual lifestyles are key drivers of both environmental change and chronic disease. We undertook a scoping review of peer-reviewed studies which examined associations between environmental and health behaviors of individuals in high-income countries. We searched EconLit, Medline, BIOSIS and the Social Science Citation Index. A total of 136 studies were included. The majority were USA-based cross-sectional studies using self-reported measures. Most of the evidence related to travel behavior, particularly active travel (walking and cycling) and physical activity (92 studies) or sedentary behaviors (19 studies). Associations of public transport use with physical activity were examined in 18 studies, and with sedentary behavior in one study. Four studies examined associations between car use and physical activity. A small number included other environmental behaviors (food-related behaviors (n = 14), including organic food, locally-sourced food and plate waste) and other health behaviors ((n = 20) smoking, dietary intake, alcohol). These results suggest that research on individual environmental and health behaviors consists largely of studies examining associations between travel mode and levels of physical activity. There appears to be less research on associations between other behaviors with environmental and health impacts, and very few longitudinal studies in any domain

Effects of a school-based intervention on active commuting to school and health-related fitness

Background: Active commuting to school has declined over time, and interventions are needed to reverse this trend. The main objective was to investigate the effects of a school-based intervention on active commuting to school and health-related fitness in school-age children of Southern Spain. Methods: A total of 494 children aged 8 to 11 years were invited to participate in the study. The schools were non-randomly allocated (i.e., school level allocation) into the experimental group (EG) or the control group (CG). The EG received an intervention program for 6 months (a monthly activity) focused on increasing the level of active commuting to school and mainly targeting children’s perceptions and attitudes. Active commuting to school and health-related fitness (i.e., cardiorespiratory fitness, muscular fitness and speed-agility), were measured at baseline and at the end of the intervention. Children with valid data on commuting to school at baseline and follow-up, sex, age and distance from home to school were included in the final analysis (n = 251). Data was analyzed through a factorial ANOVA and the Bonferroni post-hoc test. Results: At follow up, the EG had higher rates of cycling to school than CG for boys only (p = 0.04), but not for walking to school for boys or girls. The EG avoided increases in the rates of passive commuting at follow up, which increased in the CG among girls for car (MD = 1.77; SE = 0.714; p = 0.010) and bus (MD = 1.77; SE = 0.714; p = 0.010) modes. Moreover, we observed significant interactions and main effects between independent variables (study group, sex and assessment time point) on health-related fitness (p < 0.05) over the 6-month period between groups, with higher values in the control group (mainly in boys). Conclusion: A school-based intervention focused on increasing active commuting to school was associated with increases in rates of cycling to school among boys, but not for walking to school or health-related fitness. However, the school-based intervention avoided increases in rates of passive commuting in the experimental group, which were significantly increased in girls of the control group

Utmaningar och strategier för attinkludera elever med Autismspektrumtillstånd : En litteraturstudie

Antalet barn med någon form av funktionsnedsättning har ökat i världen och detta innebär även att intresset för att inkludera elever med funktionsnedsättning i de vanliga klasserna (där det endast finns barn utan någon typ av funktionsnedsättning) också har ökat. En av de vanligaste diagnoserna tillhörande de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är autismspektrumstillstånd (AST) och inkluderar såväl diagnoserna Asberger som Autism syndrom. Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättning med diagnoser tillhörande AST har visat sig vara komplicerad. Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka vilka svårigheter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av AST- elever i klassrummet, samt vilka strategier och metoder som är gynnsamma att använda sig av som pedagog vid inkludering av AST-elever i klassrummet.  Resultaten visar att mycket ansvar ligger hos pedagogen för att klassrumsmiljön ska bli inkluderande och för att AST- eleverna ska kunna skapa kompisrelationer. Resultatet visar även tydligt på att pedagogernas största utmaning är att underlätta AST-elevernas svårigheter i att hantera sociala relationer.Även underlätta sociala relationer med såväl klasskamrater som andra vuxna i klassrummet

Interaktionen mellan skrift och bild i läromedel för svenskämnet –en undersökning av två läroböcker som är avsedda för svenskämnet i årskurs 1

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans