Analysis of Different Geometries and Applications of Acoustic Levitators

Sedan fenomenet akustisk levitation upptäcktes av August Kundt år 1866 har flera olika sätt att levitera objekt med hjälp av ljud utvecklats. Vid tiden för denna studie är det enkelt och billigt att konstruera en så kallad TinyLev-fälla. TinyLev-fällan består av två arrayer med små högtalare riktade mot en fokuspunkt för att skapa stående vågor. När två identiska ljudvågor interferar skapas en stående våg med noder och antinoder. Ljudvågen orsakar tryckförändringar i luften och kan observeras som ett akustiskt fält och ett tryckfält. I tryckfältets noder kan partiklar mindre än halva ljudets våglängd /2 fångas. Med en befintlig sfärisk akustisk fälla som referensobjekt konstruerades två fällor med andra geometrier. En med parabolisk form och en platt med inspiration från Fresnel-linsens geometri. Fällorna ritades i ett CAD-program och skrevs ut i 3D för att sedan monteras med högtalare. Syftet är att jämföra funktion och egenskaper mellan akustiska fällor med olika geometrier. För en visuell jämförelse skapades simuleringar av det akustiska fältet i fällorna. För att visualisera det akustiska fältet i experiment utnyttjades Schlierenoptik. Schlierenoptik gör det möjligt att se densitetsförändringar i luften vilket utnyttjas för att observera trycknoder och tryckantinoder som ljusa respektiva mörka områden i en bild. Bilder tagna med hjälp av Schlierenoptik jämfördes sedan med simuleringar av det akustiska fältet. Spektroskopitillämpning av akustiska fällor undersöktes i syfte att jämföra och testa en aktuell metod för kemisk analys. För detta utfördes fluorecensspektroskopi med olivolja och lasrar med olika våglängder. De två nya geometrierna för akustiska fällor fungerar väl för att levitera partiklar av frigolit. I den paraboliska akustiska fällan kan partiklar levitera i noder längs flera olika axlar. Med den uppställning som användes är det inte möjligt att levitera droppar av vätska. Detta resultat förväntas bero på att det akustiska fältet är för svagt i de konstruerade fällorna, något som även observerats i simuleringar. Den sfäriska akustiska fällan fungerade för att utföra fluorescensspektroskopi och är ett bra tillvägagångssätt. Resultatet visade på fluorescens hos olivoljan för blå och grön laser. Röd laser visade svaga tecken på fluorescens, en förbättring kan vara att använda känsligare instrument. Schlierenoptiken gjorde det möjligt att observera fällornas akustiska fält. Vidare konstateras att simuleringarna stämmer överens med Schlierenfotografier av akustiska fält för de sfäriska och paraboliska fällorna. Simuleringen stämde inte överens med Fresnel-fällans fält. Det akustiska fältet hade som störst intensitet nära fokuspunkten för Fresnel-fällan, denna egenskap är samma för en sfärisk fälla

Recreation of natural thresholds in small rivers and wetlands : model development for the simulation of changing water flows

Sveriges markanvändning ser idag annorlunda ut än för 100 år sedan. Det senaste århundradet har våtmarker dikats för att öka mängden odlingsbar areal. I och med utdikning av våtmarker förändrades den kustnära miljön, där många fiskarter har sina lekområden.När en minskning av predatorfisk observerades i Östersjöns kustnära områden i slutet av 1900-talet ansågs att exploatering av fiskens lekområden kunde vara en möjlig orsak för minskningen. För att återskapa naturliga lek- och uppväxtområden diskuteras nu en implementering av naturliga trösklar i diken som avvattnar kustnära våtmarker. I samband med dessa restaureringsarbeten utfärdar man beslutsprocesser tillsammans med bland annat markägare. För att kunna uppskatta och kvantifiera hur närområdet påverkas av en naturlig tröskel behöver effekten av den tilltänkta tröskeln på vattenflöden modelleras.I denna studie har därför en hydraulisk modell utvecklats för att kunna simulera vattenflöden i tre våtmarker som ligger på Öland där implementeringen av naturliga trösklar är tilltänkt: Maren, Hyllekärr och Brokhål. Modellen användes framförallt för att kunna uppskatta hur våtmarkerna översvämmas vid olika vattenföring. Genom ett observerat starkt samband mellan avrinningsområdets yta och vattenföring kunde extrema flödesscenarion simuleras. En metod för att beskriva naturliga trösklars påverkan på uppströms flödesregimer har utvecklats med hydraulisk modellering i HEC-RAS. För att validera modellresultaten uppmättes vattenflöde under vårflod 2017.Modellsimuleringen visade att endast Brokhål visade förväntade resultat, Maren visade förväntade resultat vid högre flöden och Hyllekärr visade orimliga översvämningar. Validering av resultaten visade att höjdmodellen som använts har visat felaktig topografisk information för alla tre våtmarkerna. Avvikelser och felaktigheter i topografi och batymetri har pekats ut som den största bakomliggande felkällan till modellen.Studien visade att naturliga trösklar har ingen, eller extremt liten påverkan på uppströms flödesregimer. Det bör dock poängteras att modellen har kraftiga begränsningar, särskilt höjdmodellens upplösning. Fler försök med modellen samt utveckling av höjdmodellen rekommenderas och resultaten från denna studie bör endast ses som vägledande.In the late 20th century a decrease in coastal predatory fish in the Baltic Sea has been observed. It has been suggested that exploitation of the fish’s spawning habitats, mainly through draining of coastal wetlands, was one reason for the fish decline. To recreate spawn and growth areas, natural thresholds can be installed in trenches draining coastal wetlands. To quantify the effects of a natural threshold on water discharge in the drainage area under various water flow regimes modeling is needed.In this study, a hydraulic model was developed to estimate the effect of changing water discharges of three wetlands when natural thresholds are implemented, i.e. Maren, Hyllekärr and Brokhål, located on northern Öland. The model was run under different water flow regimes. Through an observed strong relation between catchment area and discharge, extreme discharge situations could be simulated. A method for investigating the effects of natural thresholds on upstream flow regimes has been developed with hydraulic modeling in HEC-RAS. To validate the model results, a comparison with empirical data during the spring flood 2017 was made.Model simulations showed that only water discharges in Brokhål behaved as expected, Maren behaved as expected for large flows and results for Hyllekärr were considered not being reliable. Validation showed that the elevation model for topography and bathymetry deviated from reality in all three wetlands. The elevation model has been identified as the single largest source of error in the water discharge model.From the model results, it is concluded that natural thresholds have none, or very minor effects on the upstream water flow regimes. It should however be emphasized that the model has major limitations, in particular the elevation model’s resolution. It is highly recommended to further develop the elevation model before further simulations on water discharges are made. The results from this study should only be considered as a first approximation where more detailed studies are needed to confirm that natural thresholds won’t result in major changes in upstream water flows

A population study of the white pine in comparison to the red pine in the area east of East Burt Lake Road, Pellston, Michigan.

http://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/53296/1/1730.pdfDescription of 1730.pdf : Access restricted to on-site users at the U-M Biological Station

”Jag visste att den här dagen skulle komma” : - Äldre personers upplevelser av biståndsbedömningar och av att bli beroende av hjälp

Bakgrund: Samtidigt som andelen äldre ökar i Sverige minskar även antalet platser på sjukhus och vårdboenden. Detta leder till att fler multisjuka äldre lever sina sista år i hemmet med hjälp an hemtjänst. Den tjänsteman som beslutar om insatser i hemmet efter utskrivning från slutenvården kallas för biståndshandläggare. Tidigare forskning visar att äldre personer kan uppleva biståndsbedömningen som svår att förstå samt att de önskar få mer inflytande över beslutet. Syfte: Att undersöka och belysa äldre personers upplevelser i samband med biståndsbedömningar och kommande utskrivning. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som låg inneliggande på sjukhus och som de senaste dagarna haft biståndsbedömning. Åtta kvinnor och två män mellan 72 och 99 år intervjuades. Resultat: Fyra olika teman och nio subteman identifierades. Dessa var: upplevelser av handläggare, med subtemat positiva upplevelser och negativa upplevelser, upplevelser av anhörigas roll, med subtemat hjälp av anhöriga och avlasta anhöriga, upplevelser av ovisshet, med subtemat ovisshet om mötet och ovisshet om utskrivning, upplevelsen av att vara i behov av hjälp, med subteman finner sig i situationen, upplever ökad trygghet och vill klara sig själv. Slutsats: De flesta av informanterna hade positiva upplevelser av biståndshandläggaren, upplevde att de fick bra information och att bedömningen var tydlig och klargörande. De negativa upplevelser som framkom handlade om att biståndshandläggaren varit svår att förstå eller inte visat att hen förstod den äldres situation. Dessa resultat stämmer överens med det som visats av tidigare forsknin

Closed loop roll control using aeroelastic information

A mathematical model of the rolling dynamics of a flexible wing is derived by experimental measurements and 3D potential flow analysis. Based on the mathematical model which includes one aeroelastic parameter, control laws are designed which almost completely eliminate the problem of reduced aileron efficiency for increasing airspeed. Finally, the control laws are tested on the model in the wind tunnel, and good correlation with computer simulations is achieved, except when a structural mode is excited.</p

”Jag visste att den här dagen skulle komma” : - Äldre personers upplevelser av biståndsbedömningar och av att bli beroende av hjälp

Bakgrund: Samtidigt som andelen äldre ökar i Sverige minskar även antalet platser på sjukhus och vårdboenden. Detta leder till att fler multisjuka äldre lever sina sista år i hemmet med hjälp an hemtjänst. Den tjänsteman som beslutar om insatser i hemmet efter utskrivning från slutenvården kallas för biståndshandläggare. Tidigare forskning visar att äldre personer kan uppleva biståndsbedömningen som svår att förstå samt att de önskar få mer inflytande över beslutet. Syfte: Att undersöka och belysa äldre personers upplevelser i samband med biståndsbedömningar och kommande utskrivning. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som låg inneliggande på sjukhus och som de senaste dagarna haft biståndsbedömning. Åtta kvinnor och två män mellan 72 och 99 år intervjuades. Resultat: Fyra olika teman och nio subteman identifierades. Dessa var: upplevelser av handläggare, med subtemat positiva upplevelser och negativa upplevelser, upplevelser av anhörigas roll, med subtemat hjälp av anhöriga och avlasta anhöriga, upplevelser av ovisshet, med subtemat ovisshet om mötet och ovisshet om utskrivning, upplevelsen av att vara i behov av hjälp, med subteman finner sig i situationen, upplever ökad trygghet och vill klara sig själv. Slutsats: De flesta av informanterna hade positiva upplevelser av biståndshandläggaren, upplevde att de fick bra information och att bedömningen var tydlig och klargörande. De negativa upplevelser som framkom handlade om att biståndshandläggaren varit svår att förstå eller inte visat att hen förstod den äldres situation. Dessa resultat stämmer överens med det som visats av tidigare forsknin

”Jag vill ha dialog, men bara så länge vi pratar om mig.” : Om svenska finansiella företags kommunikation i sociala medier

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna. Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori. Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen. Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ”Information om företaget och dess tjänster”, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren. Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ”best practice”, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll. I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk