Feminist everyday political economy : space, time and violence

It goes without saying that feminist International Political Economy (IPE) is concerned in one way or another with the everyday – conceptualized as both a site of political struggle and a site within which social relations are (re)produced and governed. Given the long-standing grounding of feminist research in everyday gendered experiences, many would ask: Why do we need an explicit feminist theorization of the everyday? After all, notions of everyday life and everyday political struggle infuse feminist analysis. This paper seeks to interrogate the concept of the everyday – questioning prevalent understandings of the everyday and asking whether there is analytical and conceptual utility to be gained in articulating a specifically feminist understanding of it. We argue that a feminist political economy of the everyday can be developed in ways that push theorizations of social reproduction in new directions. We suggest that one way to do this is through the recognition that social reproduction is the everyday alongside a three-part theorization of space, time and violence (STV). It is an approach that we feel can play an important role in keeping IPE honest – that is, one that recognizes how important gendered structures of everyday power and agency are to the conduct of everyday life within global capitalism

Nurses' experiences of caring for patients with eating disorders. : A Qualitative Literature Study

Bakgrund: Ätstörningar utgör en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av avvikande ätbeteenden och en förvrängd kroppsuppfattning. I denna uppsats nämns specifikt anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningssyndrom, eftersom dessa är de mest förekommande ätstörningarna. Eftersom  självmordsbenägenhet och självmordsbeteende är vanligt förekommande hos individer som lider av dessa tillstånd, blir det tydligt att de utgör en betydande psykisk hälsorisk som kräver uppmärksamhet och tidig behandling.  Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar.  Metod: kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats Resultat: Tio kvalitativa studier avslöjade fem huvudteman; Misstro och hinder i att bygga en relation mellan sjuksköterska och patientrelation,  Balansen mellan känslor och yrkesrollen,   Bristande resurser i vården av patienter med ätstörningar,   Effektivt teamarbete för samordnad vård av patienter med ätstörningar och   När kunskapsluckor skapar frustration. Slutsats: Studien bidrog till en ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter och      behov av kunskap inom ätstörningsvård och identifierade viktiga områden för framtida forskning och praktisk utveckling.Background: Eating disorders are a group of psychiatric conditions characterized by deviant eating behaviors and a distorted body image. This essay specifically mentions anorexia nervosa, bulimia nervosa and binge eating disorder, as these are the most common eating disorders. Because suicidality and suicidal behavior are common in individuals suffering from these conditions, it becomes clear that they pose a significant mental health risk that requires attention and early treatment.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with eating disorders.  Method: qualitative literature review with an inductive approach. Results: Ten qualitative studies revealed five main themes; Mistrust and obstacles in building a nurse-patient relationship, The balance between emotions and the professional role, Lack of resources in the care of patients with eating disorders, Effective teamwork for coordinated care of patients with eating disorders and When knowledge gaps create frustration. Conclusion: The study contributed to an increased understanding of nurses' experiences and needs for knowledge in eating disorder care and identified important areas for future research and practical development

Nurses' experiences of caring for patients with eating disorders. : A Qualitative Literature Study

Bakgrund: Ätstörningar utgör en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av avvikande ätbeteenden och en förvrängd kroppsuppfattning. I denna uppsats nämns specifikt anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningssyndrom, eftersom dessa är de mest förekommande ätstörningarna. Eftersom  självmordsbenägenhet och självmordsbeteende är vanligt förekommande hos individer som lider av dessa tillstånd, blir det tydligt att de utgör en betydande psykisk hälsorisk som kräver uppmärksamhet och tidig behandling.  Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar.  Metod: kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats Resultat: Tio kvalitativa studier avslöjade fem huvudteman; Misstro och hinder i att bygga en relation mellan sjuksköterska och patientrelation,  Balansen mellan känslor och yrkesrollen,   Bristande resurser i vården av patienter med ätstörningar,   Effektivt teamarbete för samordnad vård av patienter med ätstörningar och   När kunskapsluckor skapar frustration. Slutsats: Studien bidrog till en ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter och      behov av kunskap inom ätstörningsvård och identifierade viktiga områden för framtida forskning och praktisk utveckling.Background: Eating disorders are a group of psychiatric conditions characterized by deviant eating behaviors and a distorted body image. This essay specifically mentions anorexia nervosa, bulimia nervosa and binge eating disorder, as these are the most common eating disorders. Because suicidality and suicidal behavior are common in individuals suffering from these conditions, it becomes clear that they pose a significant mental health risk that requires attention and early treatment.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with eating disorders.  Method: qualitative literature review with an inductive approach. Results: Ten qualitative studies revealed five main themes; Mistrust and obstacles in building a nurse-patient relationship, The balance between emotions and the professional role, Lack of resources in the care of patients with eating disorders, Effective teamwork for coordinated care of patients with eating disorders and When knowledge gaps create frustration. Conclusion: The study contributed to an increased understanding of nurses' experiences and needs for knowledge in eating disorder care and identified important areas for future research and practical development

Theory of Mind in a Narrative Activity : How does digital media and book reading affect children’s ToM-ability?

I dagens samhälle har användning av digitala medier ökat drastiskt och i fler områden. Användning av mobila pekskärmenheter har ökat successivt hos småbarn och förskolebarn, och åldern när barn först exponeras till dessa enheter har minskat. Till skillnad från en tidigare tidsperiod utsätts barn idag för en stor mängd stimuli från digital media under sina utvecklingsår. De kort- och långsiktiga effekterna av denna typ av exponering är fortfarande inte helt utforskade. Theory of Mind (ToM) är ett väsentligt område i utvecklingsprocessen hos barn. Vi har i denna studie undersökt barns ToM i en narrativ kontext, där vi bryter ner och analyserarderas yttranden och beteendemönster som visar ToM-förmåga både språkligt och interaktionellt. Multimodal interaktionsanalys låg som grund för analyserna i denna studie, där 45 barn speladesin när de berättar utifrån bilder i boken ”Frog, where are you?”. Resultatet redovisades både kvalitativt för att besvara frågan hur barn visar ToM-förmåga i ett narrativt sammanhang, och kvantitativt för att besvara frågan huruvida det finns en korrelation mellan ToM-förmåga ochdigital mediaanvänding. Det kvantitativa resultatet visade inget signifikant samband mellandigital mediaanvändning eller bokläsning och ToM-förmågan hos barn. Det kvalitativa resultatetvisar att barn integrerar flera olika kunskapsområden för att uppvisa sin ToM både språkligt ochinteraktionellt. Currently, the use of digital media has increased significantly and has become dominant in manyareas in our society. The use of mobile touch screen devices has increased gradually in youngchildren and preschool children, and the age at which children are first exposed to these deviceshas decreased. Unlike earlier eras, children today are exposed to a substantial quantity of stimulifrom digital media during their developmental years. The short- and long-term effects of thistype of exposure are still not fully explored. Theory of Mind is an essential part of thedevelopmental process in children. In this study, we examined children's ToM in a narrative context, where we analyzed their statements and behavioural patterns that show ToM abilities both linguistically and interactively. Multimodal interaction analysis was the basis for the analyses in this study, where 45 children were recorded when they told a story called "Frog, where are you?". The results were reported qualitatively to answer the question of how children show ToM ability in a narrative context, and quantitatively to answer the question of whether there is acorrelation between ToM ability and children’s digital media use. The quantitative result showed no significant relation between digital media usage or book reading and children’s ToM ability.The qualitative result shows that children integrate several different areas of knowledge to present their ToM both linguistically and interactively, during the narrative activity

Theory of Mind in a Narrative Activity : How does digital media and book reading affect children’s ToM-ability?

I dagens samhälle har användning av digitala medier ökat drastiskt och i fler områden. Användning av mobila pekskärmenheter har ökat successivt hos småbarn och förskolebarn, och åldern när barn först exponeras till dessa enheter har minskat. Till skillnad från en tidigare tidsperiod utsätts barn idag för en stor mängd stimuli från digital media under sina utvecklingsår. De kort- och långsiktiga effekterna av denna typ av exponering är fortfarande inte helt utforskade. Theory of Mind (ToM) är ett väsentligt område i utvecklingsprocessen hos barn. Vi har i denna studie undersökt barns ToM i en narrativ kontext, där vi bryter ner och analyserarderas yttranden och beteendemönster som visar ToM-förmåga både språkligt och interaktionellt. Multimodal interaktionsanalys låg som grund för analyserna i denna studie, där 45 barn speladesin när de berättar utifrån bilder i boken ”Frog, where are you?”. Resultatet redovisades både kvalitativt för att besvara frågan hur barn visar ToM-förmåga i ett narrativt sammanhang, och kvantitativt för att besvara frågan huruvida det finns en korrelation mellan ToM-förmåga ochdigital mediaanvänding. Det kvantitativa resultatet visade inget signifikant samband mellandigital mediaanvändning eller bokläsning och ToM-förmågan hos barn. Det kvalitativa resultatetvisar att barn integrerar flera olika kunskapsområden för att uppvisa sin ToM både språkligt ochinteraktionellt. Currently, the use of digital media has increased significantly and has become dominant in manyareas in our society. The use of mobile touch screen devices has increased gradually in youngchildren and preschool children, and the age at which children are first exposed to these deviceshas decreased. Unlike earlier eras, children today are exposed to a substantial quantity of stimulifrom digital media during their developmental years. The short- and long-term effects of thistype of exposure are still not fully explored. Theory of Mind is an essential part of thedevelopmental process in children. In this study, we examined children's ToM in a narrative context, where we analyzed their statements and behavioural patterns that show ToM abilities both linguistically and interactively. Multimodal interaction analysis was the basis for the analyses in this study, where 45 children were recorded when they told a story called "Frog, where are you?". The results were reported qualitatively to answer the question of how children show ToM ability in a narrative context, and quantitatively to answer the question of whether there is acorrelation between ToM ability and children’s digital media use. The quantitative result showed no significant relation between digital media usage or book reading and children’s ToM ability.The qualitative result shows that children integrate several different areas of knowledge to present their ToM both linguistically and interactively, during the narrative activity

Nurses' experiences of caring for patients with eating disorders. : A Qualitative Literature Study

Bakgrund: Ätstörningar utgör en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av avvikande ätbeteenden och en förvrängd kroppsuppfattning. I denna uppsats nämns specifikt anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningssyndrom, eftersom dessa är de mest förekommande ätstörningarna. Eftersom  självmordsbenägenhet och självmordsbeteende är vanligt förekommande hos individer som lider av dessa tillstånd, blir det tydligt att de utgör en betydande psykisk hälsorisk som kräver uppmärksamhet och tidig behandling.  Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ätstörningar.  Metod: kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats Resultat: Tio kvalitativa studier avslöjade fem huvudteman; Misstro och hinder i att bygga en relation mellan sjuksköterska och patientrelation,  Balansen mellan känslor och yrkesrollen,   Bristande resurser i vården av patienter med ätstörningar,   Effektivt teamarbete för samordnad vård av patienter med ätstörningar och   När kunskapsluckor skapar frustration. Slutsats: Studien bidrog till en ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter och      behov av kunskap inom ätstörningsvård och identifierade viktiga områden för framtida forskning och praktisk utveckling.Background: Eating disorders are a group of psychiatric conditions characterized by deviant eating behaviors and a distorted body image. This essay specifically mentions anorexia nervosa, bulimia nervosa and binge eating disorder, as these are the most common eating disorders. Because suicidality and suicidal behavior are common in individuals suffering from these conditions, it becomes clear that they pose a significant mental health risk that requires attention and early treatment.  Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with eating disorders.  Method: qualitative literature review with an inductive approach. Results: Ten qualitative studies revealed five main themes; Mistrust and obstacles in building a nurse-patient relationship, The balance between emotions and the professional role, Lack of resources in the care of patients with eating disorders, Effective teamwork for coordinated care of patients with eating disorders and When knowledge gaps create frustration. Conclusion: The study contributed to an increased understanding of nurses' experiences and needs for knowledge in eating disorder care and identified important areas for future research and practical development