Sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Samtidigt som vi blir äldre ökar den psykiska ohälsan. Sjuksköterskor behöver vårda holistiskt med komplexiteten av psykiatrisk och somatisk samsjuklighet och utgå från den vårdande relationen. Personcentrerad vård höjer kvaliteten på vården och börjar med patientens berättelse, narrativet, och för att inhämta den behövs personcentrerad kommunikation, ta hänsyn till personens resurser och bjuda in till delaktighet.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård. Metod: Data insamlades via semistrukturerade intervjuer av sex sjuksköterskor i Region Stockholm. Dessa analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys med induktiv design. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier;att möta personen i sitt sammanhang, att arbetsleda personcentrerat och att föra personens talan. Dessa genererade nio subkategorier som var viktiga för sjuksköterskans personcentrerade vård av äldre med psykisk ohälsa: att engagera patienten, ge tid och närvaro, visa övrig personal på patientens behov, vara en förebild, uppgradera omvårdnaden, kartläggning, samverkan samt synliggörande genom rapport och dokumentation. Ett tema abstraherades; att ha ett komplext helhetsansvar Slutsatser: Resultatet visar att sjuksköterskans viktiga uppgift i att knyta ihop den komplexa vården med behov av både psykiatrisk och somatisk omvårdnad, att arbetsleda personcentrerat för att patienten ska få god vård samt samverka runt patienten för kontinuitet och holistisk vård

Varför specialist i Socialmedicin?

Varför jag valde Socialmedicin som läkarspecialitet hängde främst ihop med dess bild av hälsan som ett tillstånd med lika nära relation till faktorer utom biologin och sjukvården som inom. Det perspektivet är många gånger överflödigt för den vardagliga, högspecialiserade vården men nödvändigt för att förstå proportionerna, en väsentlig del av en läkares kompetens, i allt det som kan kallas för hälso- och sjukvård. Jag fann det utmanande som ett komplementärt sätt förbättra hälsan hos många långsiktigt.My reasons for deciding to become a specialist in Social Medicine was mainly because of its conception of health as a phenomenon related to structures outside what biology and the health-care sector encircle. This perspective can in the highly specialized care be omitted but since I apprehend that an important character of being a medical doctor is an ability to understand and utilize the proportions in the whole area of health and health-care I found it indispensable. A complex understanding of health is a prerequisite to support health among many with a long-term ambition

Sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Samtidigt som vi blir äldre ökar den psykiska ohälsan. Sjuksköterskor behöver vårda holistiskt med komplexiteten av psykiatrisk och somatisk samsjuklighet och utgå från den vårdande relationen. Personcentrerad vård höjer kvaliteten på vården och börjar med patientens berättelse, narrativet, och för att inhämta den behövs personcentrerad kommunikation, ta hänsyn till personens resurser och bjuda in till delaktighet.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård av äldre med psykisk ohälsa inom psykiatrisk vård. Metod: Data insamlades via semistrukturerade intervjuer av sex sjuksköterskor i Region Stockholm. Dessa analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys med induktiv design. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier;att möta personen i sitt sammanhang, att arbetsleda personcentrerat och att föra personens talan. Dessa genererade nio subkategorier som var viktiga för sjuksköterskans personcentrerade vård av äldre med psykisk ohälsa: att engagera patienten, ge tid och närvaro, visa övrig personal på patientens behov, vara en förebild, uppgradera omvårdnaden, kartläggning, samverkan samt synliggörande genom rapport och dokumentation. Ett tema abstraherades; att ha ett komplext helhetsansvar Slutsatser: Resultatet visar att sjuksköterskans viktiga uppgift i att knyta ihop den komplexa vården med behov av både psykiatrisk och somatisk omvårdnad, att arbetsleda personcentrerat för att patienten ska få god vård samt samverka runt patienten för kontinuitet och holistisk vård

En studie av hemlösas sjukdomar

Artikeln beskriver vanliga sjukdomstillstånd bland de 949 patienter som behandlats vid en nyinrättad vårdcentral, Hållpunkten, för hemlösa i Stockholm. Drogmissbruk och hemlöshetens konsekvenser präglar sjukdomspanoramat bland patienterna, särskilt i jämförelse medsjukdomspanoramat vid Tierps vårdcentral. HIV och hepatit är vanliga, liksom sår med eller utan infektioner, ofta på fötterna. Tandhälsan är dålig. Förekomsten av psykisk sjukdom bland hemlösa underskattas sannolikt i detta material då en annan speciell verksamhet ansvarar för detta

Politics and technology in health information systems development : A discourse analysis of conflicts addressed in a systems design group

Different types of disagreements must be managed during the development of health information systems. This study examines the antagonisms discussed during the design of an information system for 175,000 users in a public health context. Discourse analysis methods were used for data collection and analysis. Three hundred and twenty-six conflict events were identified from four design meetings and divided into 16 categories. There were no differences regarding the types of conflicts that the different participants brought into the design discussions. Instead, conflict occurrence was primarily affected by the agendas that set the stage for examinations and debates. The results indicate that the selection of design method and the structure used for the meetings are important factors for the manner in which conflicts are brought into consideration during health information system design. Further studies comparing participatory and non-participatory information system design practices in health service settings are warranted. © 2007 Elsevier Inc. All rights reserved.</p

Towards responsible system development in health services: A discourse analysis study of design conflict resolution tactics

AbstractWe set out to examine design conflict resolution tactics used in development of large information systems for health services and to outline the design consequences for these tactics. Discourse analysis methods were applied to data collected from meetings conducted during the development of a web-based system in a public health context. We found that low risk tactics were characterized by design issues being managed within the formal mandate and competences of the design group. In comparison, high risk tactics were associated with irresponsible compromises, i.e. decisions being passed on to others or to later phases of the design process. The consequence of this collective disregard of issues such as responsibility and legitimacy is that the system design will be impossible to implement in factual health service contexts. The results imply that downstream responsibility issues have to be continuously dealt with in system development in health services