Can mobile eco-systems for technical innovations be standardized? The case of mobile wallets and contactless communication

This paper puts focus on the application of Near Field Communication technology (NFC) to mobile payments. Uncertainties about global policies open for a variety of local business policies. Taking into account different representations of actor interaction as described by different eco-systems by different policy forums the main research question to be discussed in the paper is: Can policies or standards describing actor roles and responsibilities for technical innovations like mobile payments remove obstacles for introduction of the innovation? Different types of industry forums are not only involved in strictly technical matters but also discuss and describe visions about how a new technique might be applied in business life. They suggest different business architectures, (not only a technical architecture), where roles of different type of actors and relations between actors are outlined based on ideas about so called eco-systems. Against this background the paper first discusses how NFC enabled mobile payments currently attracts a lot of attention and identifies four possible development paths making it happen. The paper discusses and compares how global policy networks describe the technical and business architectures for mobile payments. The paper uses a business practice analytical framework and an industrial network framework to identify major problems in connecting global and local policies. Some comments on further research finalize the paper. --Near Field Communication,mobile payments,global policy,business architecture,policy forum,industrial networks,practice

Do service and merchandise exporters behave and perform differently? : a New Zealand investigation

Research on export behaviour and the determinants of export performance of manufacturing firms abounds in the literature. By contrast relatively little research has been undertaken that focuses on service exporters despite the growing importance of service exports in most advanced industrialised countries. This paper compares the export behaviour and performance of service firms to those of manufacturing firms. The study is based on a survey of 155 small and medium size exporters from New Zealand. The results suggest that service exporters are distinctively unique in many respects and exhibit export behaviours that are different from exporters of merchandise. Generally, service firms have greater flexibility to adapt their products to the specific requirements of their customers, use direct export channels more often and are also more proactive than merchandise firms in the establishment of future export strategies. Overall, the size and commitment of service exporters have the greatest influence on their performance

Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs

En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ

Hydrogen Bond Induced Nonmonotonic Composition Behavior of the Glass Transition in Aqueous Binary Mixtures

The glass transition temperature, T(g), of a binary mixture commonly varies monotonically between the T(g)s of its two components. However, mixtures of strongly associating liquids can instead exhibit a nonmonotonic T(g) variation. The origins of such nonideal mixing behavior have often been correlated with composition dependent structural variations. For binary mixtures between a hydrogen- (H-) bonded liquid and water, however, such behavior is generally not well understood. The ubiquity and importance of aqueous mixtures both in nature and in man-made applications stresses the needed for a better understanding. We here demonstrate nonmonotonic T(g) variations in binary mixtures of n-propylene glycol monomethyl ethers (nPGMEs) and water, where the composition dependent T(g) show maxima within an intermediate composition range. We show that these T(g) maxima correspond to crossovers in the composition dependence of the step amplitude in the isobaric heat capacity at T(g). We further demonstrate that the observed effects are caused by H-bond interactions involving the nPGME hydroxyl group. We can account for our obervations using a simple model based on two effects due to the added water: (i) an H-bond induced formation of effective relaxing entities and (ii) a plasticizing effect at high water contents

Effects of Water Contamination on the Supercooled Dynamics of a Hydrogen-Bonded Model Glass Former

Broad-band dielectric spectroscopy is a commonly used tool in the study of glass-forming liquids. The high sensitivity of the technique together with the wide range of probed time scales makes it a powerful method for investigating the relaxation spectra of liquids. One particularly important class of glass-forming liquids that is often studied using this technique consists of liquids dominated by hydrogen (H) bond interactions. When investigating such liquids, particular caution has to be taken during sample preparation due to their often highly hygroscopic nature. Water can easily be absorbed from the atmosphere, and dielectric spectroscopy is a very sensitive probe of such contamination due to the large dipole moment of water. Our knowledge concerning the effects of small quantities of water on the dielectric properties of these commonly investigated liquids is limited. We here demonstrate the effects due to the presence of small amounts of water on the dielectric response of a typical H-bonded model glass former, tripropylene glycol. We show how the relaxation processes present in the pure liquid are affected by addition of water, and we find that a characteristic water induced relaxation response is observed for water contents as low as 0.15 wt %. We stress the importance of careful purification of hygroscopic liquids before experiments and quantify what the effects are if such procedures are not undertaken