Sources and Seasonal Variations of Per- and Polyfluoroalkyl Substances (PFAS) in Surface Snow in the Arctic

Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) are persistent anthropogenic contaminants, some of which are toxic and bioaccumulative. Perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs) and perfluoroalkyl sulfonic acids (PFSAs) can form during the atmospheric degradation of precursors such as fluorotelomer alcohols (FTOHs), N-alkylated perfluoroalkane sulfonamides (FASAs), and hydrofluorocarbons (HFCs). Since PFCAs and PFSAs will readily undergo wet deposition, snow and ice cores are useful for studying PFAS in the Arctic atmosphere. In this study, 36 PFAS were detected in surface snow around the Arctic island of Spitsbergen during January–August 2019 (i.e., 24 h darkness to 24 h daylight), indicating widespread and chemically diverse contamination, including at remote high elevation sites. Local sources meant some PFAS had concentrations in snow up to 54 times higher in Longyearbyen, compared to remote locations. At a remote high elevation ice cap, where PFAS input was from long-range atmospheric processes, the median deposition fluxes of C2–C11 PFCAs, PFOS and HFPO–DA (GenX) were 7.6–71 times higher during 24 h daylight. These PFAS all positively correlated with solar flux. Together this suggests seasonal light is important to enable photochemistry for their atmospheric formation and subsequent deposition in the Arctic. This study provides the first evidence for the possible atmospheric formation of PFOS and GenX from precursors

Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food

Acknowledgements: The Panel wishes to thank the following for their support provided to this scientific output as Hearing experts: Klaus Abraham, Esben Budtz-Jørgensen, Tony Fletcher, Philippe Grandjean, Hans Mielke and Hans Rumke and EFSA staff members: Davide Arcella, Marco Binaglia, Petra Gergelova, Elena Rovesti and Marijke Schutte. The Panel wishes to acknowledge all European competent institutions, Member State bodies and other organisations that provided data for this scientific output. The Panel would also like to thank the following authors and co-authors for providing additional information in relation to their respective studies: Berit Granum, Margie M Peden-Adams, Thomas Webster.Peer reviewedPublisher PD

Illustrationens roll i läromedel inom matematikämnet : En studie av matematikläromedel för årskurs två mellan åren 1960-2010

Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i årskurs två. Detta genom att studera olika matematikläromedel. Studiens område sträcker sig från 60-talet fram tills idag, år 2010. Inom dessa decennier har två matematikläromedel per decennium slumpmässigt valts ut för analys. Sammanlagt analyserades 10 stycken matematikläromedel. Vissa av dessa har varit uppdelade med två matematikböcker per läsår, vilket vi räknar som ett matematikläromedel. För att få ytterligare perspektiv på illustrationers roll inom subtraktion för årskurs två, intervjuades personer från två av de största läromedelsförlagen i Sverige. Frågeställningarna vi sökte svar på var om illustrationerna fyllde en funktion eller om de var som dekoration, om illustrationsmotiven var vardagsrelaterade, om antalet illustrationer har förändrats under de senaste 50 åren och vad personer från två läromedelsförlag anser om illustrationers roll inom subtraktion.  Resultat visade att andelen illustrationer med funktion respektive illustrationer som dekoration har varit relativt jämnt fördelat under 60-talet, 80-talet, 90-talen och 2000-talet. Anmärkningsvärt var dock att det under 70-talet förekom betydligt mer illustrationer med funktion än illustrationer som dekoration. Vardagsrelaterade illustrationsmotiv förekom under samtliga decennier. Temat affär, djur och familj visade sig förekomma till störst andel inom fyra av de fem decennierna. Antalet illustrationer har ökat från 60-talet fram till 90-talet för att sedan minska mot 2000-talet, vilket även var en persons åsikt från ett av läromedelsförlagen. Slutligen kan nämnas att illustrationerna har förändrats, men att motiven följer ett vardagsrelaterat tema genom decennierna.

Call it motivation : En undersökning om motivation av personal på kundcenter

Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation. I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation.

Analysis of ultra-short chain perfluoroalkyl substances in Swedish environmental waters [Elektronisk resurs]

The purpose of this study was to investigate the environmental occurrence of ultra-short chain perfluoroalkyl substances (PFASs) in Swedish water samples. So far established protocols have focused on measuring PFASs with a carbon chain length of four or more carbons. In this study, perfluoroalkyl sulfonates of chain lengths of two, perfluoroethane sulfonate (PFEtS), and three, perfluoropropane sulfonate (PFPrS), carbons have been measured using a newly established instrumental method employing supercritical fluid separation (SFC) coupled to tandem mass spectrometry detection.A total of 26 samples were analysed, including ground water, surface water, rain water and snow. The sample locations included military and civilian airports, a former hard chromium plating facility, the vicinity of a hazardous waste management facility and background areas (lake surface water, rain and snow). Results show that both PFPrS and PFEtS could be detected in environmental samples using SFC separation coupled to triple quadrupole detection. Out of the 26 samples analysed, the ultra-short-chain PFPrS could be detected and quantified in 22 samples. The concentrations for PFPrS in all the samples ranged between 0.93 ng/l to 39 000 ng/l. The ultra-short-chain PFPEtS could be quantified in all of the 26 samples, with a concentration range between 0.07 and 5 700 ng/l. The highest concentrations represents highly contaminated ground water samples collected from a military airport. In the samples, PFPrS had a relative contribution to total PFAS concentration of 6 and 10 %, indicating the importance of measuring these compounds in environmental samples.Syftet med denna studie var att undersöka huruvida ultrakorta perfluorerade alkylsubstanser (PFASs) förekommer i prov från svenska vatten. Dagens metoder för att analysera PFASs fokuserar på ämnen som har en kolkedja om minst fyra kol. I denna studie har ultrakorta perfluoralkylsulfonater analyserats, mer specifikt perfluorpropansulfonat (PFPrS, C3) och perfluoretansulfonat (PFEtS, C2), med hjälp av en ny separationsmetod som använder superkritisk vätskekromatografi kopplad till masspektrometrisk detektion.Totalt har 26 vattenprov analyserats omfattande grundvatten, ytvatten, regnvatten och snö. De olika provplatserna har varierat från civila och militära brandövningsplatser, vid en före detta anläggning för hårdkromplätering, omkring en anläggning för farligt avfall, samt bakgrundsprover i form av regnvatten, snö och ytvatten från en sjö. Med den nya metoden kunde de ultrakorta PFAS-ämnena PFPrS och PFEtS uppmätas i prover från svenska vatten för första gången. PFPrS kunde mätas i 22 av totalt 26 prov, och PFEtS kunde mätas i samtliga prov. Halterna för PFPrS varierade mellan 0.93 ng/l till 39 000 ng/l, medan koncentrationen för PFEtS varierade mellan 0.07 och 5 680 ng/l. De högsta halterna härstammar från brandövningsplatser inom ett militärt flygplatsområde. I dessa prover uppgår PFPrS till 6 respektive 10% av totalhalten PFAS, vilket pekar på vikten av att inkludera även ultrakorta PFAS i mätningar av PFAS i miljöprover.</p

Analysis of ultra-short chain perfluoroalkyl substances in Swedish environmental waters

The purpose of this study was to investigate the environmental occurrence of ultra-short chain perfluoroalkyl substances (PFASs) in Swedish water samples. So far established protocols have focused on measuring PFASs with a carbon chain length of four or more carbons. In this study, perfluoroalkyl sulfonates of chain lengths of two, perfluoroethane sulfonate (PFEtS), and three, perfluoropropane sulfonate (PFPrS), carbons have been measured using a newly established instrumental method employing supercritical fluid separation (SFC) coupled to tandem mass spectrometry detection. A total of 26 samples were analysed, including ground water, surface water, rain water and snow. The sample locations included military and civilian airports, a former hard chromium plating facility, the vicinity of a hazardous waste management facility and background areas (lake surface water, rain and snow). Results show that both PFPrS and PFEtS could be detected in environmental samples using SFC separation coupled to triple quadrupole detection. Out of the 26 samples analysed, the ultra-short-chain PFPrS could be detected and quantified in 22 samples. The concentrations for PFPrS in all the samples ranged between 0.93 ng/l to 39 000 ng/l. The ultra-short-chain PFPEtS could be quantified in all of the 26 samples, with a concentration range between 0.07 and 5 700 ng/l. The highest concentrations represents highly contaminated ground water samples collected from a military airport. In the samples, PFPrS had a relative contribution to total PFAS concentration of 6 and 10 %, indicating the importance of measuring these compounds in environmental samples.Syftet med denna studie var att undersöka huruvida ultrakorta perfluorerade alkylsubstanser (PFASs) förekommer i prov från svenska vatten. Dagens metoder för att analysera PFASs fokuserar på ämnen som har en kolkedja om minst fyra kol. I denna studie har ultrakorta perfluoralkylsulfonater analyserats, mer specifikt perfluorpropansulfonat (PFPrS, C3) och perfluoretansulfonat (PFEtS, C2), med hjälp av en ny separationsmetod som använder superkritisk vätskekromatografi kopplad till masspektrometrisk detektion. Totalt har 26 vattenprov analyserats omfattande grundvatten, ytvatten, regnvatten och snö. De olika provplatserna har varierat från civila och militära brandövningsplatser, vid en före detta anläggning för hårdkromplätering, omkring en anläggning för farligt avfall, samt bakgrundsprover i form av regnvatten, snö och ytvatten från en sjö. Med den nya metoden kunde de ultrakorta PFAS-ämnena PFPrS och PFEtS uppmätas i prover från svenska vatten för första gången. PFPrS kunde mätas i 22 av totalt 26 prov, och PFEtS kunde mätas i samtliga prov. Halterna för PFPrS varierade mellan 0.93 ng/l till 39 000 ng/l, medan koncentrationen för PFEtS varierade mellan 0.07 och 5 680 ng/l. De högsta halterna härstammar från brandövningsplatser inom ett militärt flygplatsområde. I dessa prover uppgår PFPrS till 6 respektive 10% av totalhalten PFAS, vilket pekar på vikten av att inkludera även ultrakorta PFAS i mätningar av PFAS i miljöprover