En studie av turistbeteende : utifrån turisternas egna uppfattningar

This study is based on tourists perceptions and reflections about their own behaviour when they travel. Our purpose is to study tourist behavior through the tourist and see what perceptions they have about behavior, through a phenomenographic study. We are aware of that tourist are individuals, which means that the perceptions can be different between our informants. Our study will also ensure how the tourist perceive themselves as tourist and what motivate them to travel. The motives the informants share with us created three tourist categories. In the tourist categories they perceive the motives different, which created two tourist types in every category. This study analyzes how the different tourist types perceived and reflected about their behaviour. Which showed that the informants did not perceive that they behave different or have a negative behavior when they travel. Where the difference in the behavior is that they spend more money and do things they normally don't do for themselves. This study's conclusion is that the tourist in same tourist type, makes the same trips and are surrounded by people in the same tourist type. Which create a similar behavior in the tourist type, and could be the reason why the informants don't perceive or reflect about their behaviour as different or negative when they travel

Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie

Background Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The aim of the study was to assess and compare patients' inconvenience and expected inconvenience, and preferences of different thermometers, totally and divided by gender and age.   Method A survey with 31 hospitalized patients in Central Sweden was conducted. The questionnaire contained questions about experienced and expected inconveniences from different types of thermometers. Data were analyzed using the Mann Whitney U-test and the results are descriptively presented.   Results Compared to oral and rectal thermometers, the ear thermometer was considered the least unpleasant. It was also the most preferred thermometer. The patients ranked the methods’ correctness as the most important characteristic. Regarding the different methods and also regarding experienced and expected inconveniences there were no statistically significant differences between age groups or between gender.   Conclusion Most participants preferred the ear thermometer before the rectal thermometer and the oral thermometer. The majority wanted a thermometer that was as precise as possible. More studies are needed to investigate differences between expectations and experiences of the thermometers. Studies that will conclude if there is a disparity between different age groups and gender are recommended.Bakgrund Enligt författarnas erfarenhet är örontermometern idag den mest förekommande mätmetoden, vilken används även om patienterna inte blivit tillfrågade om de föredrar en annan metod. Ingen forskning kring patienternas upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder står att finna.   Syfte Syftet var att undersöka patienters upplevda och förväntade obehag samt preferenser av temperaturmätningsmetoder, totalt sett och fördelat på köns- och åldersgrupper.   Metod En enkätstudie med 31 patienter på sjukhus i Mellansverige genomfördes. Enkäten innehöll frågor om bl.a. patientens upplevda och förväntade obehag av olika temperaturmätningsmetoder och om vilka karakteristika som var viktigast vid valet av termometer. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney U-test och resultatet presenteras deskriptivt.   Resultat Örontermometer ansågs vara mindre obehaglig än oral och rektal temperaturmätning, och var också den mest föredragna mätmetoden. Patienterna ansåg att den viktigaste karakteristikan hos en mätmetod var att den var korrekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan ålders- eller könsgrupperna avseende obehag av de olika mätmetoderna eller mellan de som hade erfarenheter av mätmetoderna och de som skattade förväntat obehag av samma mätmetoder.   Slutsats De flesta patienter föredrog örontermometern framför rektal- och oraltermometern. Majoriteten ville också ha en termometer som är så korrekt som möjligt. Ytterligare studier för att undersöka om det finns en skillnad mellan patienters förväntningar och upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder behövs. Även studier som kan utröna om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män rekommenderas

En studie av turistbeteende : utifrån turisternas egna uppfattningar

This study is based on tourists perceptions and reflections about their own behaviour when they travel. Our purpose is to study tourist behavior through the tourist and see what perceptions they have about behavior, through a phenomenographic study. We are aware of that tourist are individuals, which means that the perceptions can be different between our informants. Our study will also ensure how the tourist perceive themselves as tourist and what motivate them to travel. The motives the informants share with us created three tourist categories. In the tourist categories they perceive the motives different, which created two tourist types in every category. This study analyzes how the different tourist types perceived and reflected about their behaviour. Which showed that the informants did not perceive that they behave different or have a negative behavior when they travel. Where the difference in the behavior is that they spend more money and do things they normally don't do for themselves. This study's conclusion is that the tourist in same tourist type, makes the same trips and are surrounded by people in the same tourist type. Which create a similar behavior in the tourist type, and could be the reason why the informants don't perceive or reflect about their behaviour as different or negative when they travel

Resultatbaserad lön för mänsklig hållbarhet : En studie av fastighetsmäklares uppfattningar

Forskningsfråga: Hur påverkas den mänskliga hållbarheten för fastighetsmäklare av resultatbaserade löneformer?   Problem och syfte: Fastighetsmäklare är ett yrke som till stor del arbetar med resultatbaserade löner. Resultatbaserade löner kan argumenteras bidra med både positiva och negativa effekter för medarbetare. En negativ effekt som det argumenteras för är medarbetarnas välmående och att personalomsättning anses vara hög inom fastighetsmäklarbranschen. Vi ställer oss därför frågan hur den resultatbaserade lönen påverkar fastighetsmäklares välmående. Mänskligt välmående kan även ses som en del av social hållbarhet, men då social hållbarheten innefattar fler faktorer har vi i studien avgränsat det till tre faktorer som argumenteras vara viktiga för välmående på arbetsplatser. Faktorerna benämns tillsammans som mänsklig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur den resultatbaserade lönen påverkar anställdas välmående och den mänskliga hållbarheten. Metod: Studien är en jämförande studie som utgår från en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvalitativ data med inslag av kvantitativa data genom åtta intervjuer med fastighetsmäklare som har två olika resultatbaserade löneformer, som består av öppna frågor samt attitydfrågor.   Slutsats: Studiens slutsats visar på att den resultatbaserade lönen inte har någon negativ påverkan på motivation och trivsel för välmående och den mänskliga hållbarheten. Den tredje faktorn hälsa visades däremot påverkas negativt för båda löneformerna. Men där skillnader för respektive löneform framkom.

Resultatbaserad lön för mänsklig hållbarhet : En studie av fastighetsmäklares uppfattningar

Forskningsfråga: Hur påverkas den mänskliga hållbarheten för fastighetsmäklare av resultatbaserade löneformer?   Problem och syfte: Fastighetsmäklare är ett yrke som till stor del arbetar med resultatbaserade löner. Resultatbaserade löner kan argumenteras bidra med både positiva och negativa effekter för medarbetare. En negativ effekt som det argumenteras för är medarbetarnas välmående och att personalomsättning anses vara hög inom fastighetsmäklarbranschen. Vi ställer oss därför frågan hur den resultatbaserade lönen påverkar fastighetsmäklares välmående. Mänskligt välmående kan även ses som en del av social hållbarhet, men då social hållbarheten innefattar fler faktorer har vi i studien avgränsat det till tre faktorer som argumenteras vara viktiga för välmående på arbetsplatser. Faktorerna benämns tillsammans som mänsklig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur den resultatbaserade lönen påverkar anställdas välmående och den mänskliga hållbarheten. Metod: Studien är en jämförande studie som utgår från en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvalitativ data med inslag av kvantitativa data genom åtta intervjuer med fastighetsmäklare som har två olika resultatbaserade löneformer, som består av öppna frågor samt attitydfrågor.   Slutsats: Studiens slutsats visar på att den resultatbaserade lönen inte har någon negativ påverkan på motivation och trivsel för välmående och den mänskliga hållbarheten. Den tredje faktorn hälsa visades däremot påverkas negativt för båda löneformerna. Men där skillnader för respektive löneform framkom.

World's history and review of dentistry.

Mode of access: Internet