An Exploratory Case Study

Due to DevOps being a fast emerging way of conducting a software development process, there are little to no research covering how the traceability of non-functional requirements is managed in these environments. We conducted an exploratory case study at an IT consultant company who had a team working with DevOps practices, interviewing the team and collecting observational data. The results showed that there were a lack of structure related to traceability and requirements. Every member of the team was open to changes that could be tailored to their current way of working, with an open mind to process changes and introduction to new tools to make their daily way of working easier and more structured

Computer Game Programming : Virtual spaces and the importance of informal learning

Idag lever vi ett teknologiskt samhälle där det mesta är uppbyggt av koder. Nästan alla har en dator, mobiltelefon eller en surfplatta som vi använder oss av i våra vardagssysslor eller i arbetsrelaterade miljöer. Programmering var bara för några år sedan något främmande och en ganska udda grej i samhället. Idag är det en viktig kunskap och programmering stärker det datalogiska tänkandet och förmågan att lösa problem. Syftet med den här undersökningen handlar om hur jag ville undersöka hur spelprogrammering används på Tekniska museet som en pedagogisk resurs. Jag ställde frågan hur kan pedagoger använda sig av deltagandekulturer, det kollaborativa lärandet samt av det informella lärandet med hjälp av digitalisering och programmering? De teorier jag använder mig av i denna uppsats är digital literacy, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv och det informella lärandet. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det består av kursdeltagarnas skriftliga utvärderingar, intervjuer samt ett undersökande gestaltande arbete i programmeringsmiljö.  Jag har genomfört en enkätundersökning. I min undersökning har jag fått syn på hur viktigt och aktuellt det är med det informella lärandet samt hur man kan jobba med programmering på Tekniska museet. Att programmering går att jobba med i bildämnet på flera olika sätt och att det går att kombinera med andra ämnen i skolan. Den största utmaningen är att få pedagoger och lärare att förstå vad programmeringsspråk är och vad kodning gör i vårt samhälle

Följ mig bortåt vägen... [Elektronisk resurs] : om pedagogisk handledning i förskolan

The main issue of this work concerns the meaning of educational supervisionas a tool for collaborative work-related knowledge formation in preschool.The study is based upon and complements the analysis of the phenomenoneducational supervision in a previous study presented in my previousbook Det mångtydiga mötet – ett försök att förstå komplexiteten i pedagogiskhandledning med yrkesverksamma [The many folded encounter – anattempt to understand the complexity in collaborative educational supervision].Supervision dialogues are in the focus as one of several tools for developingthe content of knowledge in preschool, the knowledgebase of the professionals,and their coping with professional issues within their daily work.These two studies together form my licentiate treatise. For studying the phenomenon,two perspectives have been used: a societal and an inter-subjectiveperspective. Educational supervision, as an epistemic culture, is analysed inrelation to an emerging knowledge society.The implementation of a new curriculum for preschool, with its model forparticipatory goal-steering, has been the basis for the analysis of the supervisionprocess as an activity for knowledge formation. The analysis is relatedto curriculum theory. Issues related to power are crucial in contexts for supervision.These are analysed with regards to the participators in the supervisiondialogue on the one hand, and to institutional actors, e.g. the relationshipbetween university and preschool and between the professionals in a localpreschool and the administrative level of the municipality, on the other. Thefundamental premise of the work has been that supervision is to be conductedon the conditions of those being supervised.The study relies on previous experiences of and reflections on supervisionas well as on consultee-centered case consultation. Further material and methodsused for the study are interviews with supervisors and supervised, andtextual analysis of contemporary educational literature on supervision. Thelatter includes both a close and a distanced re-reading of my above mentionedbook. Educational supervision of professionals seems to have developedinto a specific domain within the field of supervision. As a result of the review,supervision was categorised as three approaches with regards to their respectiveoverarching goal.The potentially positive and negative effects of supervision, as well assome pitfalls, have been identified. The conclusions concern criteria for goodsupervision that contribute to a dialogue for knowledge formation within aninter-subjective perspective. An inter-subjective relation, with an object forsupervision that is negotiated with regards to autonomy as well as reciprocalityis emphasized. A narrative strategy for supervision is seen as a possibilityfor developing a professional language and a domain for further investigations.</p

Coupled careers: Win-win or zero-sum? : How the partner’s occupational status relates to individual labor market outcomes

The dynamics between partners’ careers have implications for household and gender inequality as heterosexual unions are usually formed by two individuals with similar educational attainment where the man has a stronger labor market position. This paper examines how the partner’s occupational status relates to individual career outcomes, and how the association varies by gender. The literature reports conflicting expectations on the subject. Social capital theory suggests that an occupationally successful partner can be beneficial to one’s career because of useful contacts, information, and advice. Economic theory assumes a negative relationship between the resources of the partner and own career outcomes due to less time and effort spent in the labor market. Using multiple regression analysis predicting hourly wage, annual income, and career progression, the contrasting hypotheses are tested on Swedish panel data including 1,065 married or cohabitating individuals. Results show a positive correlation between the partner’s occupational status at the start of cohabitation and hourly wage and career progression. The association does not differ significantly between men and women. However, the findings show that gender is more important than the partners’ occupational status for the interaction between careers in dual-earner couples.

"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : Mäns tal om egen våldsanvändning i polisförhör och rättegångar

Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningar Enligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral. Detta gäller förutsatt att våldet uppfyller vissa kriterier. Kortfattat innebär det att aldrig starta bråket, aldrig slåss mot någon som är mindre och aldrig använda mer våld än situationen kräver. Arketypen för det manliga och moraliska våldet är Hjälten som använder våld för att bekämpa Skurken. Genom att beskriva den egna våldsanvändningen i linje med dessa moralregler kan våldsverkaren bevara en positiv självbild. De 16 gärningsmän i åldrarna 16-31 som utgjorde materialet var alla influerade av denna Hjälte/Skurk-diskurs när de sökte förklara sin våldsanvändning. Det var alltid offret för våldet som initierade bråket, antingen genom att utgöra ett reellt eller upplevt hot mot en kompis eller den egna personen eller genom att fysiskt, rituellt eller symboliskt provocera honom. När våldet inte kunde beskrivas på sådant sätt att det uppfyllde ovan nämnda kriterier förnekades det eller urskuldades genom att hävda att man inte hade kontroll över sina handlingar. Orsaker som angavs till förlust av kontroll var berusning eller känslostämningar som panik eller vrede. Sådana urskuldanden bygger på antagandet att män har en naturlig, inneboende, aggressivitet som i kritiska lägen kan komma fram. Sammantaget visar analysen på att män har god tillgång på diskursiva resurser för att både rättfärdiga och urskulda sitt våldsanvändande

Affärsänglars riskhantering : Risk och osäkerhet i samband med företagsinvesteringar

Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande. Området kring hur affärsänglar hanterar risk och osäkerhet i samband med företagsinvestering har inte tidigare belysts tillräckligt, varför det kom att bli uppsatsens syfte. För att besvara syftet genomfördes fallstudier där tre affärsänglar intervjuades via personliga möten. De tre affärsänglarna representerade olika kategorier av affärsänglar och gav oss möjligheten att urskilja likheter och skillnader. Som grund har vi använt oss av teorier och tidigare forskning för att få en bättre helhetsbild av affärsänglarnas risk och osäkerhetshantering. Det framkom att riskbenägenheten varierar och att de affärsänglar som är mer riskbenägna än andra accepterar det på grund av möjligheten att erhålla större avkastning. Genom en omfattande due diligence har affärsängeln större möjlighet att bättre hantera risk och osäkerhet. Det framkom även att informella och formella nätverk har en avgörande roll i riskhanteringsprocessen och att ett aktivt engagemang minskar den upplevda osäkerheten i samband med företagsinvesteringar