Emotional interactions and an ethic of care: caring relations in families affected by HIV and AIDS

In the context of global processes of economic restructuring, the HIV and AIDS epidemic and socio-cultural constructions of care, many women and young people in low-income households have been drawn into caring roles within the family. Drawing on the literature on an ethics of care, emotional geographies and embodiment, this paper examines the emotional dynamics of the caring process in families affected by HIV and AIDS. Based on the perspectives of both ‘caregivers’ and ‘care-receivers’ from research undertaken in Namibia, Tanzania and the UK, we examine the everyday practices of care that women and young people are engaged in and explore how emotions are performed and managed in caring relationships. Our research suggests caregivers play a crucial role in providing emotional support and reassurance to people with HIV, which in turn often affects caregivers' emotional and physical wellbeing. Within environments where emotional expression is restricted and HIV is heavily stigmatised, caregivers and care-receivers seek to regulate their emotions in order to protect family members from the emotional impacts of a chronic, life-limiting illness. However, whilst caregiving and receiving may lead to close emotional connections and a high level of responsiveness, the intensity of intimate caring relationships, isolation and lack of access to adequate resources can cause tensions and contradictory feelings that may be difficult to manage. These conflicts can severely constrain carers' ability to provide the ‘good care’ that integrates the key ethical phases in Tronto's (1993) ideal of the caring process

The comparison of teen clubs vs. standard care on treatment outcomes for adolescents on antiretroviral therapy in Windhoek, Namibia

Adolescents living with HIV (ALHIV) are challenged to adhere to antiretroviral therapy (ART) and achieve and maintain virologic suppression. Group-based adherence support interventions, such as adherence clubs, have been shown to improve long-term adherence in ART patients. The teen club intervention was introduced in 2010 in Namibia to improve treatment outcomes for ALHIV by providing adherence support in a peer-group environment. Adolescents who have completed the full HIV disclosure process can voluntarily join the teen clubs. The current study compared treatment outcomes of ALHIV receiving ART at a specialized paediatric HIV clinic between 1 July 2015 and 30 June 2017 in Windhoek, Namibia. Methods. A retrospective cohort analysis was conducted on routine patient data extracted from the electronic Patient Monitoring System, individual Patient Care Booklets, and teen club attendance registers. A sample of 385 adolescents were analysed: 78 in teen clubs and 307 in standard care. Virologic suppression was determined at 6, 12, and 18 months from study start date, and compared by model of care, age, sex, disclosure status, and ART regimen. Comparisons between adolescents in teen clubs and those receiving standard care were performed using the chi-square test, and risk ratios were calculated to analyze differences in ART adherence and virologic suppression

Digitaliserad svenskundervisning för nyanlända vuxna : Lärares perspektiv på individanpassning och digitalisering

Den här studien tar utgångspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlända. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan användas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlända ur ett lärarperspektiv. En fråga som behandlas är om digitaliseringen påverkat lärarnas syn på individanpassning. Studien besvarar också frågorna om digitaliseringen förändrat lärarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen. En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. För att kunna besvara syftet och de forskningsfrågor som eftersöktes användes en kvalitativ metod för att analysera materialet. Resultatet visar på att den digitalisering som genomförts har haft effekt på lärarnas praktik. Lärarna använder efter projektet fler digitala hjälpmedel och program och appar i sin undervisning än innan. Lärarnas syn på begreppet individanpassning har inte ändrats i grunden, men den digitala tekniken har gjort det möjligt för dem att individualisera för fler elever och vid fler tillfällen för varje elev. Styrdokumentens individualiseringsintentioner i digitaliseringsprocessen framkommer på så sätt att lärarna talar i termer av att digitaliseringen förenklar möjligheterna att nå styrdokumentens mål. De gör t.ex. de individuella studieplaner tillsammans med eleverna och utgår där från centrala mål och kunskapskrav, samtidigt som de tar hänsyn till elevens behov och förutsättningar

Specialpedagogik i förskolan - från medicinska diagnoser till problemorienterat synsätt

Syftet med uppsatsens studie är att förstå och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns några särskilda kännetecken?  14 specialpedagoger från 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, både enskilt och i fokusgrupp. Genom att använda grundad teori har en påverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. Påverkansmodellen visar de faktorer som kan användas för att lösa de problem en förskola upplever. Påverkansmodellen kan även användas i ett förebyggande perspektiv. Den specialpedagogiska processcirkeln visar hur specialpedagoger och förskollärare/arbetslag tillsammans är de som utför den specialpedagogiska insatsen i förskolan. Specialpedagogerna bidrar med sin fördjupade kunskap om barn i behov av särskilt stöd och diskuterar tillsammans med förskollärare och arbetslag fram åtgärder för förskollärare och arbetslag att prova. Studien visar att specialpedagog och förskollärare utgår från ett problem istället för en diagnos. Det innebär att diagnoser inte behövs för att få stöd och hjälp i förskolan

Specialpedagogik i förskolan - från medicinska diagnoser till problemorienterat synsätt

Syftet med uppsatsens studie är att förstå och ge en bild av specialpedagogiken i förskolan. Finns några särskilda kännetecken?  14 specialpedagoger från 12 olika kommuner, alla verksamma mot förskolan, har intervjuats, både enskilt och i fokusgrupp. Genom att använda grundad teori har en påverkansmodell och en specialpedagogisk processcirkel genererats ur data. Påverkansmodellen visar de faktorer som kan användas för att lösa de problem en förskola upplever. Påverkansmodellen kan även användas i ett förebyggande perspektiv. Den specialpedagogiska processcirkeln visar hur specialpedagoger och förskollärare/arbetslag tillsammans är de som utför den specialpedagogiska insatsen i förskolan. Specialpedagogerna bidrar med sin fördjupade kunskap om barn i behov av särskilt stöd och diskuterar tillsammans med förskollärare och arbetslag fram åtgärder för förskollärare och arbetslag att prova. Studien visar att specialpedagog och förskollärare utgår från ett problem istället för en diagnos. Det innebär att diagnoser inte behövs för att få stöd och hjälp i förskolan

Sjuksköterskornas val : Hur arbetsgivare förblir attraktiva på en omättad arbetsmarknad

Syftet med studien har varit att ur ett arbetspsykologiskt perspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar en sjuksköterskas val av arbetsgivare. De frågeställningar studien ämnar besvara är om det finns samband mellan olika motivationsfaktorer och sjuksköterskors benägenhet att byta arbetsgivare, vilka aspekter av arbetet som anses viktiga samt vilka faktorer som skapar mest upplevd nöjdhet med arbetssituationen. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och 115 deltagare har besvarat en enkät med frågor som har formulerats kring ämnesområdet. Studiens resultat visar att sjuksköterskor anställda inom privat sektor är mer nöjda med sina arbetsgivare och att den största andelen av deltagarna hade valt att byta till en arbetsgivare inom privat sektor. Resultatet visar även att det främst var faktorerna en högre lön och lägre arbetsbelastning som påverkade sjuksköterskorna inom offentlig sektors benägenhet att byta arbetsgivare. För sjuksköterskor inom privat sektor var det faktorerna större gemenskap på arbetsplatsen och mer patientkontakt som främst skulle påverka valet att byta arbetsgivare. Faktorerna att känna sig nöjd med sin lön och arbetstider samt att ha möjligheten att hjälpa andra sågs som de viktigaste aspekterna av arbetet. The aim of this study is to, from a work psychology perspective, investigate which factors that can affect a nurse’s choice of employer. The study aims to seek out whether a correlation between different factors and nurses desire to change employer can be found, which factors of the workplace that were considered most important and which factors that creates the greatest perceived satisfaction with the work situation. The study has been conducted with a quantitative approach and 115 participants has answered a questionnaire based upon the subject matter. The result of the study shows that nurses working in the private sector are more satisfied with their employer and the greater part of the participants would have chosen to switch to an employer in the private sector. The results also show that is was primarily the factors higher salary and a lower workload that affected the nurses in the public sector tendency to change employer. For the nurses in the private sector, the factors were greater community in the workplace and more patient contact that would primarily affect the choice to change employer. The study states that the most important aspects of the work situation were a satisfying salary, satisfying working hours and to have the opportunity to help others

Tecken på lässvårigheter

Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under