Risk of root intrusion by tree and shrub species into sewer pipes in Swedish urban areas

Blockages in sewer pipes caused by roots are very common and several tree and shrub species are reported to be particularly likely to cause root intrusion. This study examined the relative ability of roots of different species to intrude into urban sewer pipes. Data on root-intruded pipes and the woody plants surrounding these pipes were collected from two Swedish cities, Malmö and Skövde. Plant material, location data and closed-circuit television (CCTV) inspections on root-intruded pipes with a total length of 33.7 km, containing 2180 different points of root intrusion, were examined. An inventory of 4107 woody plants was compiled. The results showed that broad-leaved trees dominated as a cause of root intrusion, but that conifers and a number of shrubs, e.g. the genera Ligustrum, Spiraea and Syringa, were also likely to have caused root intrusion. Malus floribunda Van Houtte was found to have the highest mean share of root intrusions per estimated number of pipe joints when all joints and all root intrusions within a 10 m radius from trees were calculated (0.694, maximum number of intrusions per joint 1.0), while Populus canadensis ‘Robusta’ Moench had the second highest, with 0.456 intrusions per estimated joint. However, other Malus and Populus species and cultivars had a much lower mean share of root intrusions. Most species seemed capable of causing root intrusion, and not only species of the genera Populus and Salix that were previously seen as the species most likely to cause damage to stormwater and sewer systems. There were differences in the frequency of joint intrusion by roots of different species, but the reasons for these differences were not identified and further research in the area is needed

Koordination i stora Scrumprojekt

Scrum är en agil projektledningsmetod som används inom systemutveckling. Metoden i sin ursprungliga form fokuserar på projekt med endast ett team, där arbetet koordineras mellan utvecklare främst genom informell kommunikation på de dagliga mötena. Koordination ser vi i denna uppsats som den aktivitet som hanterar beroenden mellan aktörer, för att möjliggöra den framtida sammansättningen av deras respektive resultat till en hel produkt. När flera team arbetar på samma projekt, uppstår det beroenden mellan teamen, vilket gör att de behöver koordineras. Scrum förespråkar dock ingen tydlig mekanism för att koordinera arbetet mellan dem, då det bara hanterar ett team. För att undersöka hur denna koordination sker, har vi genomfört kvalitativa intervjuer på företag som använder Scrum i stora projekt. Våra resultat från dessa intervjuer tyder bland annat på att arbetet mellan team koordineras med hjälp av informell kommunikation, precis som i Scrums originalutförande. Men det visar sig även att koordinationsmekanismer såsom toppstyrning och standardisering används i kombination med detta. Resultaten tyder också på att det är viktigt hur teamen organiseras, för att minska beroenden mellan team, vilket kan minska behovet av koordination

Följa eller avvika? En studie av hur väl Svensk kod för bolagsstyrning efterföljs.

Syftet med studien är att, utifrån institutionell teori och exit- och voice-teorin, studera hur företagen på Nasdaq OMX SSE, Large Cap, efterföljer Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Centralt är sambandet mellan företagets ägarstruktur eller ägartyp kopplat till avvikelser från Koden. Tidsperioden är 2006 till 2008. Det vetenskapliga angreppssättet i denna uppsats är en hypotetisk-deduktiv metod. Studien har vidare grundats på två utarbetade hypoteser. Data har sedan insamlats och bearbetats kvantitativt med Wilcoxons rangsummetest och delvis förklarats kvalitativt. Studiens teoretiska bas bygger på den institutionella teorin samt på exit- och voice-teorin. Från företagen har även empirin, i form av avvikelser, ägare och strukturer hämtats. Resultatet visar på att det finns ett samband mellan avvikelser från Koden och vilken typ av ägarstruktur eller ägare ett företag har. Beroende på vilken typ av ägarstruktur/ägare ett företag har, kommer de att agera och följa Kodens regelverk på olika sätt. Ägartypen är den vi har funnit är mest betydelsefull för hur ett visst företag agerar och hur väl det efterföljer Kodens regelverk

Träd och VA-ledningar : en komplicerad relation

Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med frågan kring rotinträngningar i vatten- och avloppsledningar. Efter ett större projekt, som avslutades i början av 2010, kan nu flera tidigare sanningar ifrågasättas. Problematiseringen av forskningsområdet har därmed ökat. Ett fördjupat samarbete mellan VA-verken och den förvaltning som ansvarar för parker och grönytor är många gånger av avgörande betydelse för att förebygga och lösa problemen med rotinträngningar

In situ ecological quality status in the Kosterhavet National Park (Skagerrak, North Sea): a 100 year-perspective

The Koster Trench is the deepest part of the Kosterfjord located in the Skagerrak at the north-west coast of Sweden. In 2009 the Kosterfjord was included into the Marine Protected area Kosterhavet National Park characterized by high biodiversity and a presence of cold-water coral reefs dominated by Lophelia pertusa. The cold-water coral reefs show signs of deterioration and are known to have a much wider distribution during the past. In this study we investigate the temporal variability of the Ecological Quality Status (EcoQS) using benthic foraminifera and sediment geochemistry from a sediment core collected in the Koster Trench together with available hydrographic timeseries and meteorological data. We found that the EcoQS for TOC, metals, and foraminiferal indices suggest high to good ecological status close to natural background levels (reference conditions). However, arsenic (As) content in the sediment has been rising steadily over the period ∼ 1880–2009. Given this pollutant will continue to rise further, it may pass a threshold after which it becomes toxic to the benthic organisms, reaching intermediate EcoQS as it was shown by previous studies. Multivariate statistics performed on foraminiferal data identified three assemblages characterising the record: 1) Stainforthia fusiformis group at ∼ 1880–1940; 2) Bulimina marginata, Cassidulina laevigata and Hyalinea baltica group between ∼ 1940–1985, and, finally, 3) Stainforthia fusiformis and Textularia earlandi group at ∼ 1985–2009. The benthic foraminifera and sediment geochemistry suggests that a decrease in coastal upwelling due to positive NAO together with an increase in freshwater inflow from 1979/1980s; changes in phytoplankton community composition in late 2000s, and trawling activity shifted to the deepest fjord basin from 2009, all together likely have caused a shift towards more opportunistic foraminiferal species with an omnivorous feeding strategies and tolerance of physical disturbance

Investigating polygenic burden in age at disease onset in bipolar disorder: Findings from an international multicentric study

OBJECTIVES: Bipolar disorder (BD) with early disease onset is associated with an unfavorable clinical outcome and constitutes a clinically and biologically homogenous subgroup within the heterogeneous BD spectrum. Previous studies have found an accumulation of early age at onset (AAO) in BD families and have therefore hypothesized that there is a larger genetic contribution to the early-onset cases than to late onset BD. To investigate the genetic background of this subphenotype, we evaluated whether an increased polygenic burden of BD- and schizophrenia (SCZ)-associated risk variants is associated with an earlier AAO in BD patients. METHODS: A total of 1995 BD type 1 patients from the Consortium of Lithium Genetics (ConLiGen), PsyCourse and Bonn-Mannheim samples were genotyped and their BD and SCZ polygenic risk scores (PRSs) were calculated using the summary statistics of the Psychiatric Genomics Consortium as a training data set. AAO was either separated into onset groups of clinical interest (childhood and adolescence [≤18 years] vs adulthood [>18 years]) or considered as a continuous measure. The associations between BD- and SCZ-PRSs and AAO were evaluated with regression models. RESULTS: BD- and SCZ-PRSs were not significantly associated with age at disease onset. Results remained the same when analyses were stratified by site of recruitment. CONCLUSIONS: The current study is the largest conducted so far to investigate the association between the cumulative BD and SCZ polygenic risk and AAO in BD patients. The reported negative results suggest that such a polygenic influence, if there is any, is not large, and highlight the importance of conducting further, larger scale studies to obtain more information on the genetic architecture of this clinically relevant phenotype