Epidemiological studies of risk factors for injuries in an adult population

Injuries are often associated with long-term suffering and lowered functioning, and personal injuries impose a huge burden on medical care and health services in addition to the costs associated with impaired functional ability. Each year in Sweden, falling accidents are experienced by a third of those aged 60 or over and half of those aged 80 or over, while injuries from traffic accidents still account for many of the serious accidents in youths and younger adults. From a public health perspective an increased knowledge about risk factors for injuries is important to decisions influencing the focus of public health prevention strategies. In this thesis, risk factors for various types of injuries were investigated during 2006 and 2007, that is, its associations with sociodemographic variables, previous disease and psychotropic drug use in both men and women. Three of the studies in this thesis were longitudinal in that sense that the levels of the independent variables were measured before the onset of the injury and one study was a case-control study. The studies were register-based and comprised the whole adult population of the county of Scania, Sweden, with various restrictions in age. The results presented in this thesis showed that about one third of the middle-aged population and nearly half of the elderly population had used psychotropic drugs during a period of 1.5 years. Considering their high prevalence, side effects related to the use of psychotropic drugs may be a relevant risk factor for injuries that could be prevented by an increased rational medication use. Psychotropic drug use was also associated with increased odds of injuries from falling and transportation accidents in nearly all age groups in both men and women, even after adjustment for potential confounders. Studying the elderly general population and falling accidents, it was shown that such an effect was the largest immediately after initiating therapy. Psychotropic drug use was also related to increased odds of assault-related injuries and intentional self-injuries during the observation period, with a clear dose-response relationship with diagnosed intentional self-injury. The results further showed that sociodemographic factors generally had weaker associations with unintentional injuries such as falling accidents and transportation accidents, compared to intentional injuries such as assault-related injuries and intentional self-injury. A number of chronic diseases and conditions have in earlier studies been shown to be associated with a higher risk of injuries. In the studies presented in this thesis, psychiatric disease and neurological disease were associated with increased odds of unintentional as well as intentional injuries during the observation period. There were also associations between diseases related to drug- or alcohol abuse and intentional injuries. Such disease-related injuries might be reduced by early identification with correct treatment as well as restrictions with regard to driving. In conclusion, the results presented in this thesis expand the knowledge base on risk factors for injuries in adults. One strength of the results presented is that the data covers the total general population in Scania, which minimises the risk of selection bias. Considering the high prevalence and the often devastating consequences, the field of injury and its risk factors is an important topic for research. An increased awareness of such risk factors might be of help to reduce the number of injuries by affecting the planning of local, regional and national public health intervention programs and strategies

Epidemiological studies of risk factors for injuries in an adult population [Elektronisk resurs]

Popular Abstract in Swedish Dödligheten i skador i Sverige har under de senaste årtiondena minskat, en minskning som idag dock har planat ut. Antalet dödade i transportolyckor och i arbetsplatsolyckor i Sverige har minskat under de senaste 40 åren vilket kan ses som ett resultat av ett effektivt säkerhetsarbete. När det gäller fallolyckor så har däremot andelen som dör av sina skador ökat markant under de senaste åren. Förutom dödlighet så behöver varje år cirka 135 000 människor i Sverige sjukhusvård till följd av skador. Exakt hur många som totalt skadas i Sverige varje år är dock svårt att uppskatta då någon heltäckande nationell skaderegistrering inte existerar. Nästan hälften av alla skador som kräver inläggning på sjukhus utgörs av fallskador (46%), skador i trafiken står för ca 7%, avsiktliga självtillfogade skador för 5% samt skador till följd av våldshandlingar för 2%. Utöver mänskligt lidande renderar skador dessutom stora kostnader för samhället varje år. Orsakerna till att människor skadas varierar mellan olika typer av skador, och därför kategoriseras skadorna efter uppkomstmekanism: oavsiktliga skador (där inget uppsåt till skadan finns ex. olycksfall) och avsiktliga skador (där ett uppsåt finns ex. avsiktlig självtillfogad skada och avsiktlig våldsskada). Det finns många faktorer som i tidigare studier visats påverka risken att råka ut för skador som t.ex. förekomst av kroniska sjukdomar, läkemedelsanvändning, och yttre faktorer i omgivningen, men också sociodemografiska faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, utbildning och ekonomi. Det är dock få studier av dessa riskfaktorer som är genomförda på en hel vuxen befolkning. Syftet med avhandlingen var att undersöka sambandet mellan sociodemografiska faktorer, tidigare sjukdomar/skador, användning av psykofarmaka och uppkomsten av skador. Det empiriska underlaget utgjordes av data ur databasen LOMAS (Longitudinal Multilevel Analysis in Scania) vilken innehåller uppgifter från olika register innefattande sjukvårdskonsumtion, medicinering och sociodemografiska faktorer. Syftet med den första studien (Paper I) var att undersöka sambandet mellan och användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och transportolyckor respektive fallolyckor i Skånes befolkning (18 år och äldre). Resultaten visade att en tredjedel av de medelålders och nästan hälften av de äldre hade använt psykofarmaka under en 18-månaders period. Resultaten visade vidare ett ökat odds för att råka ut för fallolyckor bland psykofarmakaanvändare i alla åldersgrupper. Användning av psykofarmaka ökade även oddset för en trafikolycka i de flesta åldersgrupper. Dessutom visade studien att de som varit med om en trafikolycka tidigare betydligt oftare råkade ut för en ny trafikolycka. Syftet med den andra studien (Paper II) var att undersöka sambandet mellan användning av psykofarmaka (t.ex. smärtstillande, antidepressiva mediciner, sömn- och lugnande mediciner) och fallolyckor bland personer i Skåne som var 65 år och äldre. Studien visade ett tydligt samband mellan användningen av psykofarmaka under en tremånadersperiod och uppkomsten av en fallolycka. Högst odds återfanns under den första veckan av medicineringen, som då var mer än fyrdubblat. Dessutom visade studien att personer som levde ensamma alternativt hade fallit tidigare hade ett ökat odds för en fallolycka. Syftet med den tredje studien (Paper III) var att identifiera riskfaktorer för en våldsskada. Studien visade att ung ålder, låg inkomst, låg utbildningsnivå, att vara ensamstående och att vara född utanför Norden var faktorer som ökade oddset för att utsättas för en våldsskada. Våldsskador var vidare vanligare bland män än bland kvinnor. Dessutom var personer med diagnostiserad depression och alkoholmissbruk mer utsatta än andra. Även användning av psykofarmaka ökade oddset för en våldsskada, liksom att ha varit utsatt för en våldsskada tidigare. Syftet med den fjärde studien (Paper IV) var att identifiera riskfaktorer för en avsiktlig självtillfogad skada. Faktorer som i studien visade sig öka oddset för denna typ av skada var att vara ung eller medelålders, ha låg inkomst och att vara född i Norden. Att ha neurologiska eller psykiatriska sjukdomar, alkohol- eller drogmissbruk eller att tidigare avsiktligt skadat sig själv var faktorer som kraftigt ökade oddset för en självtillfogad skada. Användningen av psykofarmaka visade på ett dos-respons samband med uppkomsten av en avsiktlig självtillfogad skada. Slutsatsen man kan dra av denna avhandling är att individens socioekonomiska ställning, förekomst av sjukdom och medicinering med psykofarmaka, utgör riskfaktorer för uppkomsten av skador. Med tanke på mängden skador som sker och de konsekvenser som dessa får, är skador och dess riskfaktorer ett viktigt forskningsområde. En ökad medvetenhet, både hos den enskilde individen och i samhället i övrigt, om dessa riskfaktorer förbättrar vidare möjligheten till effektiva preventiva insatser för att reducera antalet skador.Injuries are often associated with long-term suffering and lowered functioning, and personal injuries impose a huge burden on medical care and health services in addition to the costs associated with impaired functional ability. Each year in Sweden, falling accidents are experienced by a third of those aged 60 or over and half of those aged 80 or over, while injuries from traffic accidents still account for many of the serious accidents in youths and younger adults. From a public health perspective an increased knowledge about risk factors for injuries is important to decisions influencing the focus of public health prevention strategies. In this thesis, risk factors for various types of injuries were investigated during 2006 and 2007, that is, its associations with sociodemographic variables, previous disease and psychotropic drug use in both men and women. Three of the studies in this thesis were longitudinal in that sense that the levels of the independent variables were measured before the onset of the injury and one study was a case-control study. The studies were register-based and comprised the whole adult population of the county of Scania, Sweden, with various restrictions in age. The results presented in this thesis showed that about one third of the middle-aged population and nearly half of the elderly population had used psychotropic drugs during a period of 1.5 years. Considering their high prevalence, side effects related to the use of psychotropic drugs may be a relevant risk factor for injuries that could be prevented by an increased rational medication use. Psychotropic drug use was also associated with increased odds of injuries from falling and transportation accidents in nearly all age groups in both men and women, even after adjustment for potential confounders. Studying the elderly general population and falling accidents, it was shown that such an effect was the largest immediately after initiating therapy. Psychotropic drug use was also related to increased odds of assault-related injuriesand intentional self-injuries during the observation period, with a clear dose-response relationship with diagnosed intentional self-injury. The results further showed that sociodemographic factors generally had weaker associations with unintentional injuries such as falling accidents and transportation accidents, compared to intentional injuries such as assault-related injuries and intentional self-injury. A number of chronic diseases and conditions have in earlier studies been shown to be associated with a higher risk of injuries. In the studies presented in this thesis, psychiatric disease and neurological disease were associated with increased odds of unintentional as well as intentional injuries during the observation period. There were also associations between diseases related to drug- or alcohol abuse and intentional injuries. Such disease-related injuries might be reduced by early identification with correct treatment as well as restrictions with regard to driving. In conclusion, the results presented in this thesis expand the knowledge base on risk factors for injuries in adults. One strength of the results presented is that the data covers the total general population in Scania, which minimises the risk of selection bias. Considering the high prevalence and the often devastating consequences, the field of injury and its risk factors is an important topic for research. An increased awareness of such risk factors might be of help to reduce the number of injuries by affecting the planning of local, regional and national public health intervention programs and strategies

Folkhälsa i Skåne 2012 - Enkät 1: Yngre (18-64 år)

Region Skåne regularly carries out public health surveys to examine the health and living conditions of living and living conditions. Previous surveys have been carried out in 2008, 2004 and 2000. In 2012, a sample was drawn from the population registry among persons aged 18-80 years and living in Region Scania. The sample was stratified after sex and geographic area. An additional sample was drawn from 17 different parts of Malmö, Helsingborg and Kristianstad. Two versions of the survey was sent out; one to younger (18-64 years) and one to older individuals (65-80 years). In total 28,029 persons answered the questionnaire, corresponding to 51,7 percent of the total sample (n= 54,250). The survey included questions related to background, health, medicine, sleep and well-being, dental health, living habits, social relations, threats and violence, trust in social institutions, work, employment and economics, occupational health, homes, housing and housing, quality of life and healthcare. In addition to data collected from surveys, registry data were used from Statistics Sweden. Purpose: The aim was to get a current picture of the health, living and environmental conditions among the inhabitants of Scania.Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter för att kartlägga skåningarnas hälsa och levnads- och miljöförhållanden. Tidigare undersökningar har genomförts 2008, 2004 och 2000. Under 2012 drogs ett obundet slumpmässigt urval ur befolkningsregistret bland personer i åldern 18-80 år som var folkbokförda i Skåne län. Urvalet var stratifierat efter kön och kommun/stadsdel (30 kommuner + 26 kommundelar i Malmö, Lund och Kristianstad). Från 17 delområden i Malmö, Helsingborg och Kristianstad drogs sedan ett tilläggsurval. Två versioner av enkäten skickades ut; en till yngre (18-64 år) och en till äldre individer (65-80 år). Totalt besvarade 28029 personer frågeformuläret, vilket motsvarade 51,7 procent av nettourvalet (n = 54250). Enkätfrågorna handlade om bakgrundsdata, uppväxtförhållanden, hälsa, läkemedel, sömn och välbefinnande, tandhälsa, levnadsvanor, sociala relationer, hot och våld, förtroende för samhällsinstitutioner, arbete, sysselsättning och ekonomi, företagshälsovård, hem, hushåll och boendemiljö, livskvalitet och vårdutnyttjande. Förutom variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades ett antal registervariabler från SCB:s olika register. Syfte: Syftet var att ge en aktuell bild av skåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden

Folkhälsa i Skåne 2012 - Enkät 2: Äldre (65-80 år)

Region Skåne regularly carries out public health surveys to examine the health and living conditions of living and living conditions. Previous surveys have been carried out in 2008, 2004 and 2000. In 2012, a sample was drawn from the population registry among persons aged 18-80 years and living in Region Scania. The sample was stratified after sex and geographic area. An additional sample was drawn from 17 different parts of Malmö, Helsingborg and Kristianstad. Two versions of the survey was sent out; one to younger (18-64 years) and one to older individuals (65-80 years). In total 28,029 persons answered the questionnaire, corresponding to 51,7 percent of the total sample (n= 54,250). The survey included questions related to background, health, medicine, sleep and well-being, dental health, living habits, social relations, threats and violence, trust in social institutions, work, employment and economics, occupational health, homes, housing and housing, quality of life and healthcare. In addition to data collected from surveys, registry data were used from Statistics Sweden. Purpose: The aim was to get a current picture of the health, living and environmental conditions among the inhabitants of Scania.Region Skåne genomför regelbundet folkhälsoenkäter för att kartlägga skåningarnas hälsa och levnads- och miljöförhållanden. Tidigare undersökningar har genomförts 2008, 2004 och 2000. Under 2012 drogs ett obundet slumpmässigt urval ur befolkningsregistret bland personer i åldern 18-80 år som var folkbokförda i Skåne län. Urvalet var stratifierat efter kön och kommun/stadsdel (30 kommuner + 26 kommundelar i Malmö, Lund och Kristianstad). Från 17 delområden i Malmö, Helsingborg och Kristianstad drogs sedan ett tilläggsurval. Två versioner av enkäten skickades ut; en till yngre (18-64 år) och en till äldre individer (65-80 år). Totalt besvarade 28029 personer frågeformuläret, vilket motsvarade 51,7 procent av nettourvalet (n = 54250). Enkätfrågorna handlade om bakgrundsdata, uppväxtförhållanden, hälsa, läkemedel, sömn och välbefinnande, tandhälsa, levnadsvanor, sociala relationer, hot och våld, förtroende för samhällsinstitutioner, arbete, sysselsättning och ekonomi, företagshälsovård, hem, hushåll och boendemiljö, livskvalitet och vårdutnyttjande. Förutom variabler som samlades in via frågeblanketten hämtades ett antal registervariabler från SCB:s olika register. Syfte: Syftet var att ge en aktuell bild av skåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden

Barn och Unga i Skåne 2016 - Gy åk 2

In the spring of 2016, public health survey "Barn och Unga i Skåne 2016" was conducted among school children in grade 6, grade 9 and high school grade 2, in all 33 municipalities in Skåne. Almost 27,500 students answered the questionnaire. The study was conducted by Region Skåne in cooperation with the Municipality association of Skåne. The students answered the questionnaires anonymously, and questions were asked about school, family, health, leisure habits, diet, alcohol and tobacco. A number of the questions are also included in various national surveys, allowing for national comparisons with similar age students. Purpose: The purpose of the Public Health Survey "Children and Youth in Scania" is to get a current picture of the living conditions, lifestyles, social factors and health among children and adolescents in southern Sweden today. How our children and young people are doing and living are also important for the future of public health in Scania. Knowledge of health determinants, distribution of health in the population and the current state of health of our children and young people in Scania is necessary to work effectively in public health and in order to monitor progress over timeVåren 2016 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära 27 500 skånska elever. Undersökningen gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Eleverna besvarade frågeformulären anonymt och frågorna handlade bland annat om skolan, familjen, hälsan, fritidsvanor, matvanor, alkohol och tobak. Ett flertal av frågorna finns även med i olika nationella undersökningar, vilket möjliggör nationella jämförelser med jämngamla elever. Syfte: Syftet med Folkhälsoenkät ”Barn och Unga i Skåne” är att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne idag. Hur våra barn och unga mår och lever har även betydelse för den framtida folkhälsan i Skåne. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändigt för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet samt för att kunna följa utvecklingen över ti

Barn och Unga i Skåne 2016 - Åk 6

In the spring of 2016, public health survey "Barn och Unga i Skåne 2016" was conducted among school children in grade 6, grade 9 and high school grade 2, in all 33 municipalities in Skåne. Almost 27,500 students answered the questionnaire. The study was conducted by Region Skåne in cooperation with the Municipality association of Skåne. The students answered the questionnaires anonymously, and questions were asked about school, family, health, leisure habits, diet, alcohol and tobacco. A number of the questions are also included in various national surveys, allowing for national comparisons with similar age students. Purpose: The purpose of the Public Health Survey "Children and Youth in Scania" is to get a current picture of the living conditions, lifestyles, social factors and health among children and adolescents in southern Sweden today. How our children and young people are doing and living are also important for the future of public health in Scania. Knowledge of health determinants, distribution of health in the population and the current state of health of our children and young people in Scania is necessary to work effectively in public health and in order to monitor progress over timeVåren 2016 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära 27 500 skånska elever. Undersökningen gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Eleverna besvarade frågeformulären anonymt och frågorna handlade bland annat om skolan, familjen, hälsan, fritidsvanor, matvanor, alkohol och tobak. Ett flertal av frågorna finns även med i olika nationella undersökningar, vilket möjliggör nationella jämförelser med jämngamla elever. Syfte: Syftet med Folkhälsoenkät ”Barn och Unga i Skåne” är att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne idag. Hur våra barn och unga mår och lever har även betydelse för den framtida folkhälsan i Skåne. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändigt för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet samt för att kunna följa utvecklingen över ti