Specialist nurses experience of prehospital airway management : A qualitative study

Bakgrund. Bilden av svensk ambulanssjukvård idag visar att vissa regioner ökat kraven på legitimerad kompetens i ambulanserna, samt att vissa också kräver specialistsjuksköterskeutbildning. I samband med den utvecklingen har även kraven på den medicinska nivån på omhändertagandet höjts. Sjuksköterskor i ambulans verkar ofta i miljöer som skiljer sig tydligt från sjukhusen. Detta kan medföra stressade situationer, påverka beslutsfattandet och det medicinska omhändertagandet. Kunskap inom luftvägshantering är en av de viktigaste kompetenserna för patientens fortsatta överlevnad. Att säkerställa fri luftväg kan vara en uppgift på tio sekunder till en livshotande faktor under hela uppdraget och därför viktig att bedöma och åtgärda. Syfte. Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenhet av prehospital luftvägshantering. Metod. En kvalitativ studiedesign med induktiv forskningsansats. Datainsamlingen genomfördes genom tio stycken semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor som är verksamma i prehospital verksamhet i Mellersta Norrland. Dataanalysen genomfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat. I analysen framkom två kategorier: Prehospitala erfarenheter för luftvägshantering och förutsättningar för trygghet i luftvägshantering prehospitalt samt åtta subkategorier. Dessa var erfarenhet har betydelse för luftvägshantering, erfarenhet av enkla luftvägshjälpmedel, erfarenhet av avancerade luftvägshjälpmedel, hantering av stress, vikten av kollegial kompetens vid luftvägshantering, utbildning och mängdträning skapar trygghet och bristande stöd vid upprätthållande av kompetens. Majoriteten ansåg att de enkla luftvägshjälpmedlen oftast skapar mest trygghet, men att erfarenhet och kollegors kompetens har stor betydelse för lyckat resultat samt ökad trygghet. Bristande stöd vid upprätthållande av luftvägskompetens visades och förslag för ökad trygghet och erfarenhet var att få öva luftvägshantering på anestesin. Slutsats. Erfarenhet ger ökad trygghet hos samtliga specialistsjuksköterskor oavsett typ av luftvägshjälpmedel. Dock visar resultatet att utbildning och upprätthållande av kompetens är av vikt för minskad stress

Problemlösande MMORPG-Design

Detta arbete diskuterar och visar förslag på lösningar till problem somjag har stött på under min tid som mmorpg spelare. Lösningarnaappliceras i mitt egna påbörjade mmorpg i formen av ett highconcept dokument.Problemen som tas upp i detta arbete handlar om tiden som krävs föratt spela ett mmorpg och jag försöker ge spelarna makten att väljasjälva hur de vill spendera sin tid inne i spelet.Senare i den reflexiva rapporten diskuteras metoder och lösningarnasom har arbetats fram

Nurses´ experiences of meeting women who are exposed to intimate partner violence and seeking emergency health care, a litterature study

Bakgrund: Våld i nära relation kan bestå av fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Följder av våld ger risk för fysisk och psykisk ohälsa och kan leda till dåligt självförtroende och suicid. Kvinnor utsatta för våld i nära relation söker sig oftare till akutmottagningar än till andra instanser där det är öppet årets alla dagar. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera våld i nära relation. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation och som söker akut hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av åtta artiklar från hela världen hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Analysen var inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier som belyste sjuksköterskans erfarenheter att utmanas i sin yrkesroll, att utmanas känslomässigt samt att hindras och få stöd i omvårdnadsarbetet. Konklusion: Det framgick att det fanns många brister inom olika områden där sjuksköterskor mötte våldsutsatta kvinnor. Studien visade även att det krävdes mer kunskap och utvärdering av befintliga riktlinjer såväl inom hälso-sjukvårdens verksamheter som i sjuksköterskeutbildningarna. Dagens forskningsläge uppfattas även vara mer inriktat mot kvinnor än män.Background: Intimate partner violence could consist of physical, psychological, social and sexual violence. Consequences of violence could cause physical and mental illness and can lead to bad self-confidence and suicide. Women exposed to intimate partner violence often seek the emergency departments instead of other clinics because the emergency department are open all days of the year. The nurse has a central role in identifying intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to illuminate into nurses’ experiences when meeting women exposed to intimate partner violence that seek emergency healthcare. Methods: A literature study with qualitative approach of eight articles from all around the world that was retrieved from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by content analysis. Results: The result was described in three categories that highlighted nurse’s experience of challenges in their professional role, to be challenged emotionally, and to be hindered and get support in the nursing. Conclusion: There was a considerably amount of lack of knowledge in areas where nurses' meet women victims of violence. The study also shown the need of more knowledge and evaluation of existing guidelines in both health-care service and in nursing school. We have also perceived that today's research had more focus on women than men

Specialist nurses experience of prehospital airway management : A qualitative study

Bakgrund. Bilden av svensk ambulanssjukvård idag visar att vissa regioner ökat kraven på legitimerad kompetens i ambulanserna, samt att vissa också kräver specialistsjuksköterskeutbildning. I samband med den utvecklingen har även kraven på den medicinska nivån på omhändertagandet höjts. Sjuksköterskor i ambulans verkar ofta i miljöer som skiljer sig tydligt från sjukhusen. Detta kan medföra stressade situationer, påverka beslutsfattandet och det medicinska omhändertagandet. Kunskap inom luftvägshantering är en av de viktigaste kompetenserna för patientens fortsatta överlevnad. Att säkerställa fri luftväg kan vara en uppgift på tio sekunder till en livshotande faktor under hela uppdraget och därför viktig att bedöma och åtgärda. Syfte. Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenhet av prehospital luftvägshantering. Metod. En kvalitativ studiedesign med induktiv forskningsansats. Datainsamlingen genomfördes genom tio stycken semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor som är verksamma i prehospital verksamhet i Mellersta Norrland. Dataanalysen genomfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat. I analysen framkom två kategorier: Prehospitala erfarenheter för luftvägshantering och förutsättningar för trygghet i luftvägshantering prehospitalt samt åtta subkategorier. Dessa var erfarenhet har betydelse för luftvägshantering, erfarenhet av enkla luftvägshjälpmedel, erfarenhet av avancerade luftvägshjälpmedel, hantering av stress, vikten av kollegial kompetens vid luftvägshantering, utbildning och mängdträning skapar trygghet och bristande stöd vid upprätthållande av kompetens. Majoriteten ansåg att de enkla luftvägshjälpmedlen oftast skapar mest trygghet, men att erfarenhet och kollegors kompetens har stor betydelse för lyckat resultat samt ökad trygghet. Bristande stöd vid upprätthållande av luftvägskompetens visades och förslag för ökad trygghet och erfarenhet var att få öva luftvägshantering på anestesin. Slutsats. Erfarenhet ger ökad trygghet hos samtliga specialistsjuksköterskor oavsett typ av luftvägshjälpmedel. Dock visar resultatet att utbildning och upprätthållande av kompetens är av vikt för minskad stress

Digital Documentation Platforms in Prehospital Care - Do They Support the Nursing Care

This study examines and describe the ambulance nurse's experience of nursing documentation in single responderand the transfer of the documentation to other care levels. A qualitative design was used with focus groupinterviews as data collection method to enhance knowledge of the everyday experience of nursing documentation.The ambulance service in Sweden is a profession in transition that evolved from being a transport organization toprovide advanced medical care and nursing. However, all patients do not need advanced medical treatment and theSingle responder is an alternative resource to the ambulance that is used when no life-threatening conditions exists.However, the nurse faces a number of challenges when documenting nursing care interventions related totechnological development and the mismatch between the care offered and people's demands and needs. Even thoughnursing care documentation is key to enhance and develop patient safety within a young field as ambulance service.There is a lack of a coherent documentation system and two themes emerged through content analyzeswhich conveyed how nursing care becomes invisible and how nursing care interventions are communicated througha hidden language. There are serious shortcomings in the transfer of nursing documentation to other care levels aswell as deficiencies in the nursing documentation. Which jeopardizes the quality of care and patient safety as well asa systematic development of nursing care in this field.</p

Sympathetic nervous control of cat ileocecal sphincter

A perfusion method was designed in order to investigate that effects of stimulation of the splanchnic and lumbar colonic nerves on the ileocecal sphincter (ICS) of the cat. Splanchnic and lumbar colonic nerve stimulation at physiological frequencies, i.e., below 10-12 impulses/s, elicited a contraction of the sphincter concomitant with an inhibition of the motility of the adjacent parts of the small and large intestines. It is concluded that the splanchinc and lumbar colonic nerves contract the ICS by a direct effect on the sphincter and not via a contraction of the intestine surrounding the sphincter. Guanethidine and phenoxybenzamine but not propranolol blocked the contraction of the ICS. It is suggested that the splanchnic and lumbar colonic nerves control the sphincter via an alpha-adrenergic mechanism. Inhibitory fibers within the splanchnic or lumbar colonic nerves to the ICS were not found. The excitatory in the ICS elicited by adrenaline, nor-adrenaline, or phyenylephrine infusion was completely blocked by phenoxybenzamine. Propranolol did not block the effect on ICS of these drugs. On the contrary, an augmented response could be shown, indicating unmasking of an excitatory alpha-receptor response by blockade of inhibitory beta-receptors. Further support for these inhibitory beta-receptors was provided by the finding that isoprenaline had a relaxing effect on the sphincteric muscle, an effect that was blocked by propranolol. In order to block the inhibitory effect on the small and large intestine elicited by splanchnic and lumbar colonic nerve stimulation, both phenoxybenzamine and propranolol had to be administered. </jats:p

Nurses´ experiences of meeting women who are exposed to intimate partner violence and seeking emergency health care, a litterature study

Bakgrund: Våld i nära relation kan bestå av fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Följder av våld ger risk för fysisk och psykisk ohälsa och kan leda till dåligt självförtroende och suicid. Kvinnor utsatta för våld i nära relation söker sig oftare till akutmottagningar än till andra instanser där det är öppet årets alla dagar. Sjuksköterskan har en central roll i att identifiera våld i nära relation. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation och som söker akut hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av åtta artiklar från hela världen hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Analysen var inspirerad av innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrevs i tre kategorier som belyste sjuksköterskans erfarenheter att utmanas i sin yrkesroll, att utmanas känslomässigt samt att hindras och få stöd i omvårdnadsarbetet. Konklusion: Det framgick att det fanns många brister inom olika områden där sjuksköterskor mötte våldsutsatta kvinnor. Studien visade även att det krävdes mer kunskap och utvärdering av befintliga riktlinjer såväl inom hälso-sjukvårdens verksamheter som i sjuksköterskeutbildningarna. Dagens forskningsläge uppfattas även vara mer inriktat mot kvinnor än män.Background: Intimate partner violence could consist of physical, psychological, social and sexual violence. Consequences of violence could cause physical and mental illness and can lead to bad self-confidence and suicide. Women exposed to intimate partner violence often seek the emergency departments instead of other clinics because the emergency department are open all days of the year. The nurse has a central role in identifying intimate partner violence. Aim: The aim of this study was to illuminate into nurses’ experiences when meeting women exposed to intimate partner violence that seek emergency healthcare. Methods: A literature study with qualitative approach of eight articles from all around the world that was retrieved from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by content analysis. Results: The result was described in three categories that highlighted nurse’s experience of challenges in their professional role, to be challenged emotionally, and to be hindered and get support in the nursing. Conclusion: There was a considerably amount of lack of knowledge in areas where nurses' meet women victims of violence. The study also shown the need of more knowledge and evaluation of existing guidelines in both health-care service and in nursing school. We have also perceived that today's research had more focus on women than men

MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN : Sjuksköterskans betydelse för patientens egenvård vid venösa bensår

Bakgrund: Den främsta orsaken till venösa bensår är venös insufficient. Trots att det finns evidensbaserade metoder för att behandla venösa bensår, fortsätter svårläkta sår vara ett ständigt dilemma inom öppenvården. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans roll för egenvård till patienter med venösa bensår inom öppenvården. Metod: Artikelsökningar utfördes i PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 13 vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa, kvantitativa och mixed method. Dessa har sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans roll är viktigt för omvårdnadsarbetet för patienter med venösa bensår. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, sjuksköterskan undervisande roll och sjuksköterskans stödjande roll som vardera består av tre subkategorier. Subkategorierna belyser kunskapens betydelse för egenvården, patientutbildning, sjuksköterskans attityd till patientutbildning, relation mellan sjuksköterska och patient, socialt stöd samt de patientfaktorer som påverkar egenvården. Diskussion: Trots att venösa bensår kan likna varandra, är människan bakom det venösa bensåret ändå ensam om sin unika upplevelse av sjukdomen. Eftersom att det finns ett tydligt samband mellan sköterskans och patientens relation för att en framgångsrik egenvård, bör omvårdnaden av patienter med venösa bensår ta sin utgångspunkt i patientens livsberättelse och inte i sårvården Slutsats: Sjuksköterskan kan främja egenvård vid venösa bensår med hjälp av utbildning och patientstöd. Sjuksköterskans stödjande funktion är ett viktigt fynd som kan generaliseras till allt omvårdnadsarbete.Godkännande datum: 2018-03-28</p