Innovative and socially motivated village development in a regional context: The Grythyttan case

The typical study object in business administration is a private company. It is also common in that discipline to analyse groups of companies like networks or clusters. Moreover there are many studies on public and idealistic organizations. In this study however, we will not focus on companies or organizations. Rather we want to shed light over villages (or small towns). The study object is "village development", and especially such kind that is a) socially motivated, b) intended and conscious, and c) has parallels to innovation and entrepreneurship. Most studies on local communities are based on political science, geography, economics, or architecture. Classical references include Marshall (1919) and Beccattini (2004) on industrial districts or von Thünen (1826) on economic geography. Most studies (except architecture) are characterized by a high level of abstraction. One main point in this paper is the analysis of village development from a strategic perspective, and therefore the study is based primary on business administration theory. Villages are not the core interest of the discipline business administration. There exists however exceptions like Johannisson (1978) on local networks or Kotler et al (1993) on "place marketing". In this paper we focus on Grythyttan. We relate that village to another village in the same region. The two villages experienced decline from the years dominated by industrial businesses. But while Grythyttan has transformed to a gastronomic centre there are few positive signs of development in the other village. The question is: Why? The first aim is to derive success factors, but also other factors (and pattern of events) that affected the process. The second aim is to develop a visual language for description of village development processes. A third aim is to connect the micro level analysis with some meso and macro aspects of the region to which Grythyttan belongs. The empirical material was collected through semi-structured interviews with key persons related to the case during the years 2002-2010. The data collection also included participation, photographing and archive-work. Books, reports and statistical databases were used as well

Questioning two myths in innovation literature

Which knowledge is most important in the completion of innovative processes? In which contexts does such knowledge develop? The combination of an in-depth case study, theory and reasoning formed the platform from which conclusions could be drawn. One conclusion is that the strategic knowledge necessary for innovation not only concerns technology. It is rather about business intelligence, funding, marketing and other non-technical areas. Moreover, the production and development of frontline knowledge and research is not the sole province of universities. In many areas, companies are far ahead of universities. Both conclusions differ from the assumptions in mainstream innovation literature. © 2009 Elsevier Inc. All rights reserved.</p

Innovation in the Arts : Lessons from the Creation of Dalhalla

Innovation is crucial for progress in many parts of society including the arts. A lot of innovation theories have also emerged in the literature, however most of them focus on business firms and technology. Moreover, the term, innovation, is not always defined. This article attempts to deepen the understanding of innovation, both at a general and specific level, although its focus is arenas for classical music. Three research questions were formulated: 1) What was the original meaning of the innovation concept? 2) What shape can innovation have in the area of opera and classical music arenas? 3) Which barriers as well as stimulating factors affect innovation processes in the context of novel arena creations? The theoretical basis is a selected spectrum of innovation theories derived from an analysis of the international innovation literature. The first perspective is the diffusion theory, originated by Gabriel Tarde and followed up by Hirsh Zvi Griliches, Bryce Ryan, Neal Gross and Everett Rogers. The second perspective, termed the Great-Man theory, is represented by Friedrich Nietzsche, Donald A. Schon, Robert A. Burgelman and Diana L. Day.The third perspective is called collective determinism, and put forward by sociologists such as William F. Ogburn and Seabury Colum Gilfillan. The fourth perspective is represented by Joseph Schumpeter. Focus here is innovation in economic development. The fifth perspective is about innovation processes and formulated by authors such as Kenneth Arrow, Arnold Cooper, Gordon Foxall, Andrew van de Ven, Robert G. Cooper, Steven C. Wheelwright and Kim B. Clark. The sixth perspective consists of evolutionary theories and is represented by not least Richard Nelson and Sidney Winter. The final perspective is the open innovation and key players here are Eric von Hippel, Henry Chesbrough, and Clayton M. Christensen. Besides these innovation perspectives an etymological study of innovation is included, and this theoretical platform – the theories and the etymology – is then encountered with a case study on how Margareta Dellefors created Dalhalla in Sweden, an opera and classical music arena. Because of the combination of nature and art, Dalhalla gained world fame. The case study opens Schumpeter's black box "creative destruction" and it deepens the understanding of barriers and stimulating factors. The analysis ends up in a definition of innovation and a new model of innovation, called the innovation cube. This model positions phenomena that are “candidates of innovations” by means of the three dimensions originality, impact and time. </p

Innovationen som tog skruv

Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.Per Frankeliuse artikel Innovationen som tog skruv utsågs till Årets artikel 2015 i Läkartidning i kategorin Övriga artiklar.</p

Innovationsbegreppet och innovationsindikatorer : En analys med tonvikt på statistikens validitet. En rapport skriven på uppdrag av Statistiska Centralbyrån, SCB

Innovationsperspektivet är ett av flera perspektiv på utveckling. Man ska ha i minnet att perspektivet inte är självklart. Snarare konkurrerar det med en rad andra och vanliga perspektiv på samhällets utveckling. Det är emellertid angeläget att såväl den svenska statsmakten – inte minst näringsdepartementet – som myndigheter och andra policy- eller strukturpåverkande aktörer fortsätter att analysera samhälleliga utvecklingsfrågor i ett innovationsperspektiv. Exempelvis visar statistiken att innovationsorientering i företag korrelerar med exportframgångar. Företags liksom samhällets utmaningar kan inte mötas bara genom förbättringar av existerande produkter, processer eller metoder. Inte heller räcker det att tänka i termer av fördelning av resurser, om syftet är att utveckla ett starkt och hållbart samhälle. Statistiken om innovation i form av Community Innovation Survey (CIS), som bygger på EU-gemensamma riktlinjer, har utvecklats under de senaste årtiondena och på flera punkter har framsteg skett. Det gäller t.ex. att man idag har en vidare syn på vad som kan vara föremål för innovation (t.ex. organisatoriska och marknadsföringsrelaterade innovationer) och att man explicit mäter insteg i bemärkelsen frågan om företaget har implementerat något nytt i praktiken eller lanserat nya varor och tjänster på marknaden. Men det finns fortfarande brister i statistiken som påverkar dess validitet. Det mest allvarliga är låga originalitetskrav. Det är exempelvis inget krav på att ett företag själv ska ha åstadkommit exempelvis en ny innovativ produkt för att företaget ska definieras som innovativt. Utifrån en historisk studie av begreppet innovation förefaller detta tveksamt. En annan nackdel med statistiken är att man idag inte i så hög grad belyser marknadsföringens roll som ett medel för att möjliggöra eller stimulera insteg av nyheter på marknader. Visserligen finns en ja-eller-nej-fråga i enkäten gällande om företagen bedrivit någon ”marknadsintroduktion av innovationer” men det går inte att utläsa särskilt mycket ur svaren på en sådan generell fråga. Marknadsföring betraktas snarare främst som en form av innovation, och om det ställs frågor. Men marknadsföring – även icke innovativ sådan – är sannolikt instrumentell för att stimulera insteg av innovativa nyheter. Då nuvarande innovationsstatistik som sagt är framtagen kollektivt iEuropa (främst EU) är det inte lätt att från svenskt håll påverka  statistiken. Men med tanke på den djupa kunskap om innovation och innovationsbegreppet som finns i Sverige (genom inte minst SCB) finns hopp om att Sverige i viss mån kan påverka EU och andra för att på sikt förbättra statistiken. Även om behov finns att förändra statistiken finns samtidigt behov av att jämföra statistik mellan olika år. Innan man gör förändringar bör man därför tänka efter två gånger. En medelväg är att tydligare särskilja olika komponenter i statistiken som tas fram enligt den befintliga metoden. Den uppdelning som Hans-Olof Hagén vid SCB gjort i förnyare,  marknadsutvecklare, vardagsutvecklare och icke innovativa företag är härvid välkommen. För att komma vidare i analysen av innovationer och innovativa processer föreslås i denna rapport en modell bestående av tre dimensioner; originalitet, instegsgrad och tid. Idén är att fenomen som är föremål för analys från ett innovationsperspektiv med fördel bör analyseras utifrån alla dessa tre dimensioner. Men mer forskning behövs för att exempelvis problematisera ”implementering” och ”insteg”

Why did you buy that tractor? [Elektronisk resurs] : A study of buyer behaviour

This report is a result from an experiment of “innovative organizing” that was conducted in January – March 2016 at Linköping University. The experiment aimed to connect students with research as well as practitioners.The students were attending the course Marketing and Consumer Behaviour. This course is international and students represented many countries such as Australia, France, Spain, USA, Germany, Switzerland, Great Britain, China, Peru, Taiwan and Sweden.The research project was the Grönovation at Linköping University. This project is supported by Vinnova. Partners include 3M Sweden, Biototal, Cre8it, Elmia, Energy Developer - ED, Hushållningssällskapet – Swedish Rural Economy and Agricultural Societies in Östergötland County, JTI – Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engineering, Lantmännen R&amp;D, Lovanggruppen, Region Östergötland, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU Holding, SSAB, Svenska Mätanalys, Tolefors Gård, VicVision and Vreta Kluster. The main theme in this project is “innovative organizing”, and the experiment was in line with this.Practitioners were involved in two ways. First, respondents of the student case studies (see below) were practitioners. Second, practionners were invited to the seminar “Why did you buy that tractor?” at Vreta Kluster outside Linköping on February 22, 2016. Around 100 persons attended this seminar, that was organized by three partners, Grönovation at Linköping University, Vreta Kluster and the company Lantmännen Maskin.Den här rapporten sammanfattar ett experiment som kan benämnas “innovativ organisering” av en kunskapsutvecklings- och kunskapsspridningsprocess. Experimentet genomfördes januari-mars 2016 vid Linköpings universitet. Idén var att knyta samman studenter med ett forskningsprojekt och med praktiker från näringslivet, med stöd av en aktivitetsarena i form av Vreta Kluster.Studenterna genomförde projektet inom ramen för kursen Marketing and Consumer Behaviour. De kom från flera länder, t.ex. Australien, Frankrike, Spanien, USA, Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Kina, Peru, Taiwan och Sverige.Projektet inleddes med en instruktion om att göra fallstudier av traktorköpare. Ett antal frågor sattes upp i denna instruktion. Arbetet som sedan följde och skedde i team om ca 5 personer ledde till ett resultat som presenterades vid en konferens på Vreta Kluster den 22 februari 2016 med ca 100 deltagare. Det intressanta här var inte minst blandningen av personer från näringslivet.Rapporten innehåller teorier och modeller om kundbeteende, men det centrala är fallstudier av lantbrukare. Vid en genomgång av de fallstudier som gjorts inom ramen för detta projekt framgår både det som skiljer och förenar olika lantbrukare i deras sätt att tänka kring traktorköp. Här följer några slutsatser.</p