Febersjukdomarnas förhållande till psykoser - En imitativ översättning av medicinska och psykiatriska termer i en rysk medicinsk tidskrift från 1876

Denna uppsats grundar sig på en översättning av en medicinsk, psykiatrisk artikel Ob otnosjenie lichoradotjnych bolneznyj k psichozam ('Om febersjukdomarnas förhållande till psykoser'), författad av läkaren och psykiatern Alexander Samojlovitj Rozenbljum i Odessa och publicerad 1876 i den medicinska tidskriften Trudy vratjej Odesskoj gorodskoj bolnitsy ('Skriftserie utgiven av läkarna vid stadssjukhuset i Odessa'). I uppsatsen analyseras källtexten enligt Hellspong & Ledins analysmodell från 1997. Den i huvudsak fackspråkliga texten har översatts utifrån en imitativ global strategi. Översättningsanalysen ägnas åt terminologiska problem som hänger samman med att överföra latinska, grekiska och ryska termer från 1870-talet till adekvata medicinska termer och begriplig svensk psykiatrisk terminologi år 2017. Speciellt intresse ägnas åt de medicinska termerna malaria, tyfus och återfallsfeber. När det gäller den psykiatriska terminologin är begreppet demens centralt, då dess betydelse har ändrats under årens lopp. De medicinska kollokationerna melancholia attonita ('stuporös melankoli') och глубокая меланхолiя ('djup melankoli') analyseras. Översättning av слабоумiе ('förståndssvaghet') och бредь ('sinnesförvirring', 'feberyrsel') diskuteras

Education, sense of mastery and mental health: results from a nation wide health monitoring study in Norway

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Earlier studies have shown that people with low level of education have increased rates of mental health problems. The aim of the present study is to investigate the association between level of education and psychological distress, and to explore to which extent the association is mediated by sense of mastery, and social variables like social support, negative life events, household income, employment and marital status.</p> <p>Methods</p> <p>The data for the study were obtained from the Level of Living Survey conducted by Statistics Norway in 2002. Data on psychological distress and psychosocial variables were gathered by a self-administered questionnaire, whereas socio-demographic data were based on register statistics. Psychological distress was measured by Hopkins Symptom Checklist 25 items.</p> <p>Results</p> <p>There was a significant association between low level of education and psychological distress in both genders, the association being strongest in women aged 55–67 years. Low level of education was also significantly associated with low sense of mastery, low social support, many negative life events (only in men), low household income and unemployment,. Sense of mastery emerged as a strong mediating variable between level of education and psychological distress, whereas the other variables played a minor role when adjusting for sense of mastery.</p> <p>Conclusion</p> <p>Low sense of mastery seems to account for much of the association between low educational level and psychological distress, and should be an important target in mental health promotion for groups with low level of education.</p

"Paviljong nummer 6" : Tjechovs anatema över passiviteten inför lidandet

Tjechovs ”Paviljong nr 6” är en fascinerande långnovell, som på sin tid väckte stor uppmärksamhet och även mer än hundra år efter sin tillkomst fångar läsarens intresse. Beskrivningarna av miljön, patienterna och huvudpersonerna Ragin och Gromov har en tidlös äkthet, som gör att en nutida läsare tycker sig känna igen sin egen samtid. Novellen är mångbottnad och rik på tolkningsmöjligheter. Den övergripande tolkningen har varit att i likhet med flera Tjechovforskare betrakta ”Paviljong nr 6” som en kritik mot Tolstojs icke- våldslära och föreställning om själens odödlighet. Efter en genomgång av några mot Tolstojs tankar polemiska Tjechovnoveller, slås fast att i ingen av dessa noveller åskådliggörs så tydligt som i ”Paviljong nr 6”, konsekvensen av vad passiviteten inför lidandet kan innebära. Det är först när Ragin själv blir inlagd på sin egen sinnesjukpaviljong och får egen konkret erfarenhet av de vedervärdiga förhållanden där som han kommer till insikt om hur felaktig hans teori om ett stoiskt förhållningssätt till lidandet har varit. I novellen konfronteras religionsstiftaren Tolstojs föreställning om en odödlig själ i panteistisk, kosmisk mening med läkaren och naturvetenskapsmannen Tjechovs uppfattning att spekulationer om vad som sker med en eventuell själ efter döden inte går att besvara. Det är emellertid också möjligt att tolka novellen som en allegorisk framställning av missförhållanden i Ryssland under tsar Alexander den III och att i Ragin se en av alla dessa ”överfödiga” människor som befolkar den förrevolutionära litteraturen i Ryssland. Människor som inte är onda, men handlingsförlamade och inte gör något åt de samhälleliga missförhållandena. De är därför dömda att gå under tillsammans med det samhälle som de representerar, när revolutionen kommer. En helt annan infallsvinkel, som inte tidigare beaktats, är att betrakta Ragin som ”utbränd”, dvs. se hans passivitet inför lidandet som ett uttryck för en kronisk, emotionell utmattning, som kan drabba personer som arbetar i människovårdande yrken och upplever sitt arbete som fullkomligt meningslöst

Lundbystudien har uppdaterats med ny fältundersökning. Unikt projekt tyder på att den psykiska ohälsan inte ökat de senaste 50 aren.

The Lundby study is a classic epidemiological investigation. The first field investigation took place in the parishes of Dalby and Bonderup in 1947. The Lundby population, consisting of 3563 probands, was investigated for the fourth time in 1997 -2000 by Per Nettelbladt and his research team. Previous investigations took place in 1947, 1957, and 1972. Several sources of information have been used, e.g. interviews, registers, case-notes and key-informants. During the past fifty years the incidence of dementia had decreased. The incidence of neurosis increased up to 1972, but from 1972 to 1997 a decrease was observed. An increase in point prevalence of neurosis could also be seen from 1947 to1972, but not from 1972 to1997. The incidence of depression with medium and severe degree of impairment had decreased when the period 1972-1997 was compared with the period 1947-1972. A fall of the suicide rate among depressed individuals was observed after the introduction in Sweden of tricyclic antidepressant drugs 1962

How common are psychotic and bipolar disorders? A 50-year follow-up of the Lundby population.

Background: The purpose was to present the prevalence of all psychotic and bipolar (BP) disorders in a total general population (n=3563), which has been followed from 1947 to 1997. Materials and Methods: Best-estimate consensus DSM-IV diagnoses, supported by data from interviews, case notes, registers and key-informants, were assessed. The period prevalence from 1947 to 1997 and the lifetime prevalence (LTP) in 1997, respectively, was calculated. Results: The period prevalence per 100 was: 4.24 for any psychotic or BP disorder, 2.25 for non-affective psychotic (NAP) disorder, 0.76 for psychotic disorder related to a general medical condition (GMC), 0.62 for affective psychotic (AP) disorder and 0.59 for substance-induced psychotic (SIP) disorder. The LTP per 100 was: 2.82 for any psychotic or BP disorder, 1.38 for NAP disorder, 0.54 for psychotic disorder related to a GMC, 0.48 for SIP disorder and 0.42 for AP disorder. The specific diagnosis with the highest period prevalence 1.43 per 100 and LTP 0.84 per 100, respectively, was schizophrenia. The LTP of psychotic disorder related to a GMC, SIP disorder, schizophrenia and delusional disorder, respectively, was higher than in most recent community studies while the LTP of brief psychotic disorder, schizophreniform disorder and AP disorder, respectively, was lower. However, the findings were in approximate accord with the estimates in the Psychoses in Finland (PIF) Study 1. Conclusions: The findings suggest that psychotic disorders are common in the community, and should be considered a major public health concern

Point prevalence of neurosis in the Lundby Study 1947-1997.

The objective of this article is to report and discuss the changing point prevalence rate of neurosis 1947-1997 in the Lundby cohort. The Lundby Study is a prospective longitudinal study of a geographically defined total population in the south of Sweden. Field investigations were performed in 1947, 1957, 1972 and in 1997, with psychiatrists interviewing the probands in a semi-structured way. Additional information was gathered from registers, case notes and key informants. Throughout the period of 50 years, the Lundby Study used its own diagnostic system with neurosis referring to non-psychotic mental illness in the absence of an organic brain disease. After 1957, no newcomers were included, and therefore only probands 40 years of age or older at the cross-sectional surveys are included in the present paper. For men aged 40-59 and 60 years or older, respectively, the age-specific point prevalence of neurosis increased from 2.5% and 0.5% in 1947, to 8.3% and 8.4% in 1972. The corresponding figures for women were 8.0% and 1.3% in 1947, and 24.2% and 20.1% in 1972. The increase could be seen in all degrees of impairment, but it was most pronounced in the mild and medium impairment groups. Except for a slight decrease in point prevalence in the female group 40-59 years of age, there were no significant changes from 1972 to 1997. A large increase in the point prevalence rate of neurosis could be seen 1947-1972, but not 1972-1997. Because of the many biases inherent in longitudinal psychiatric studies, our results must be interpreted with caution