526 research outputs found
E.M. Forster’s Howards End : Blurring social classes in a changing society
E.M. Forsters Howards End (1910) publicerades under en tid av sociala konflikter och global oro. Forster var medveten om att drivande krafter hotade de engelska traditionerna som präglade den viktorianska levnadsstilen. Under hela sin karriär som författare och kritiker försökte Forster belysa de sociala konflikterna i det engelska samhället. Denna studie fokuserar på de socialhistoriska förhållandena som skildras i Howards End, samt hur Forsters egna politiska och sociala uppfattning konstruerar den kritiska världsbilden i romanen.
Lionel Trillings studie om Forster och hans litterära karriär som en betydande författare inom modernismen utgår från ett socialhistoriskt perspektiv som är grundläggande för denna studie. Trilling utvecklar den moraliska liberalism som karakteriserar Forsters världsbild. Utgående från Trillings bok kan man förstå hur Forster använder liberalismen och symbolism som utgångspunkt för att förstå och jämföra världsbilden i Howards End. Den viktorianska romanen och de förändrade samhällsidealen behöver definieras för att förstå de underliggande skillnaderna i de olika värdena som Forster avbildar. Daniel Schwarz och David Medalie, som båda studerar tidiga 1900-talets romanen, lägger grunden för att förstå bakgrunden för den förändrade litterära stilen som bör anpassas till modernismens tid.
De tre familjerna (de traditionella Wilcox, de liberala Schlegels och den lägsta i medelklassen, tjänstemannen Leonard Bast med sin fru Jacky) i Howards End representerar olika värden som dominerar den engelska medelklassen i England. Familjerna representerar förhållandena i England och det grundläggande temat i boken är ”Vem ska ärva England?”. Symboliken mellan England och vem som ärver huset Howards End är tydlig. Slutligen kommer Howards End ärvas av Helens och Leonards klasslösa son. Forster konstruerar ett slut där hela medelklassen lever i harmoni. Forsters egna liberala tankar och inflytanden är tydliga i romanen och genom den liberala Margaret Schlegel (senare Wilcox) försöker Forster finna en balans mellan det gamla och nya England. Forster skapar ett slut som pekar på framtida möjligheter men håller sig kritisk till att det är slutgiltigt
Nordic umlaut, contrastive features and stratal phonology
The data puzzle of Proto-Nordic rounding and front umlauts is addressed by positing an undominated markedness constraint that bans [±round] moraic stem-final segments. A related constraint restricts the assignment of [±round] in affixes. These constraints impact on how stem-final triggers spread features to target vowels, which proves a good predictor of the so far poorly understood distribution of umlaut in the lexicon. Since these constraints refer both to syllabification and to specification of contrastive features, the paper applies a tentative reconciliation of constraint-based Stratal Phonology with Contrastive Hierarchy Theory, which postulates universal organisation of emergent features in binary feature hierarchies. Stem-level segments are accordingly assumed to be stripped of redundant overspecification by stem-level constraints, while umlaut was enacted in word-level phonology
Comparison of Serum and Urinary 5-Hydroxyindoleacetic Acid as Biomarker for Neuroendocrine Neoplasms
Context: Patients with serotonin-secreting neuroendocrine neoplasms (NENs) have increased serum 5-hydroxyindoleacetic acid (5HIAA) concentrations. Serum 5HIAA thus serves as a biomarker in NEN. Objective: To evaluate an improved tandem mass spectrometric serum 5HIAA assay for diagnosis and follow-up of NEN in a clinical cohort. Design: A retrospective study during 2016-2018 at the Diagnostic Center and Department of Endocrinology at Helsinki University Hospital, Finland. Methods: Detailed patient data was obtained from 116 patients. Serum 5HIAA was analyzed by 2 different liquid chromatography with tandem mass spectrometry (LC-MS/MS) assays with samples prepared either by protein precipitation or solid phase extraction. Twenty-four-hour urine 5HIAA samples (n = 33) were analyzed by amperometric LC, and the results were compared. Specificity and sensitivity were calculated by receiver operating characteristic (ROC) analysis. Results: We achieved 5 to 10 000 nmol/L linearity and Conclusion: Serum 5HIAA by LC-MS/MS after protein precipitation performs equally well for the diagnosis of NEN as urinary 5HIAA LC assay. The outcome and sensitivity for serum and 24-h urine assays are convergent. Due to much more reliable and convenient sampling, we recommend serum instead of 24-h urine 5HIAA for diagnosis and follow-up of NEN patients.Peer reviewe
Den finska aktiemarknadens reaktion på globala kriser : en empirisk analys av volatilitet och marknadseffektivitet.
Syftet med detta lärdomsprov är att undersöka hur den finska aktiemarknaden, representerad av OMXH25-indexet, har reagerat på fyra betydande globala kriser: 9/11-attackerna (2001), finanskrisen (2008), Covid-19-pandemin (2020) och Rysslands invasion av Ukraina (2022). Genom att använda händelsestudier och beräkna kumulativ avvikande avkastning (CAR) samt jämföra volatiliteten före och efter varje kris, analyseras hur olika typer av kriser påverkar marknaden.
Resultaten visar att samtliga kriser medförde kraftiga kortsiktiga marknadsreaktioner, men att återhämtningen varierade beroende på krisens karaktär. Covid-19 ledde till den snabbaste och starkaste återhämtningen, medan finanskrisen präglades av utdragen osäkerhet och långsammare återhämtning. Volatiliteten ökade vid samtliga kriser, mest påtagligt under finanskrisen.
Analysen visar att marknaden i vissa fall beter sig rationellt, men att investerarnas psykologi och känslor spelar en avgörande roll vid oväntade händelser. Resultatet tyder på att både traditionell finansiell teori och beteendeekonomi behövs för att förstå aktiemarknadens reaktioner i kristider. Grafiska visualiseringar har inkluderats för att förtydliga utvecklingen före och efter varje kris och underlätta förståelsen av CAR och volatilitet
Hajakuormituksen kontrolli epätäydellisen informaation vallitessa : Kollektiiviseen valvontaan perustuvat ohjauskeinot
Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Tutkielmassa tarkastellaan ravinnepäästöjen kontrollointia ja siihen liittyviä informaatio-ongelmia. Epätäydellisen informaation oloissa etsitään optimaalista ohjauskeinoa, jolla saavutettaisiin hajakuormituksen sosiaalisesti toivottava taso. Informaation puutteesta johtuen ohjauskeinoilla voidaan saavuttaa vain second-best-ratkaisu. Informaatio-ongelmista keskeisellä sijalla ovat luonnon stokastisuudesta johtuva epävarmuus sekä epäsymmetrisen informaation moral hazard -ongelma. Ravinnepäästöt ovat luonteeltaan ns. hajakuormitusta (nonpoint source pollution) ja ne ovat peräisin etupäässä peltojen lannoituksesta. Hajakuormitus tarkoittaa saastetta, jonka päästölähdettä ei voida yksiselitteisesti määritellä eikä paikantaa. Hajakuormitukselle on tyypillistä, että ensinnäkin sekä päästön kulkeutumiseen että veden kokonaiskuormitukseen vaikuttavat stokastiset tekijät. Näitä tekijöitä ovat luonnon vaihtelevuuteen liittyvä epävarmuus kuten sääolosuhteet (tuuli, sademäärä yms.), ja niillä on ennalta arvaamaton vaikutus sekä päästön huuhtoutumiseen että kokonaiskuormituksen esiintymiseen. Toiseksi yksittäistä päästöä on mahdoton erottaa vesistön muusta kuormituksesta eikä päästön alkuperää ole mahdollista jäljittää. Lisäksi hajakuormituksen ongelmana on, että päästölähteet ovat kooltaan melko pieniä (verrattuna mm. teollisuuden saastuttajiin) ja niiden lukumäärä on suuri. Hajakuormitukseen liittyy siis piirteitä, jotka vaikeuttavat optimaalisen saastekontrollin asettamista. Ohjauskeinon optimaalinen asettaminen vaatii tietoa mm. päästömääristä ja toteutuneesta päästövähennyksestä, ja lisäksi yhteiskunnan suunnittelijan täytyy pystyä valvomaan, että asetettuja määräyksiä noudatetaan. Perinteisiä saastekontrollin keinoja (esim. määrärajoite, päästömaksu) ei voida sellaisenaan käyttää, koska ne perustuvat enimmäkseen täyden informaation malleihin - hajakuormitussaasteen ongelmat johtuvat nimenomaan epätäydellisestä informaatiosta. Tutkielmassa analysoidaan kolmen mallin avulla kahden tyyppisiä hajakuormituksen ohjauskeinoja. Yhteistä näille malleille on, että ne kaikki perustuvat kollektiiviseen valvontaan eli kokonaissaastetason tarkkailuun perustuviin maksuihin. Malleissa keskitytään hajakuormituksen erityisluonteeseen, ja täten ne poikkeavat perinteisistä saastekontrollin keinoista. Kannustimet ja epätäydellinen informaatio ovat keskeisellä sijalla ohjauskeinon suunnittelussa. Kukin malli keskittyy vain yhteen tai muutamaan hajakuormituksen ongelmaan kerrallaan, jolloin muut ongelmat jäävät vähemmälle huomiolle. Mallien perusteella voidaan päätellä, että hajakuormituksen optimaalisen ohjauskeinon asettaminen on vaativa tehtävä, sillä hyvästä suunnittelusta huolimatta tarvittavaa informaatiota on vaikea saada. Ei siis ole olemassa hajakuormituksen kontrollikeinoa, joka ottaisi kattavasti huomioon kaikki informaation epätäydellisyydestä johtuvat ongelmat. Mallit antavat kuitenkin tukea sille, että hajakuormituksen kontrolli on teoriassa mahdollista toteuttaa siten, että informaatio-ongelmista johtuvaa second-best-ratkaisua voidaan parantaa tehokkaalla ohjauskeinojen suunnittelulla
Prolonged Hypophosphatemia and Intensive Care After Curative Surgery of Tumor Induced Osteomalacia : A Case Report
Introduction Rare FGF23-producing mesenchymal tumors lead to paraneoplastic tumor-induced osteomalacia (TIO) presenting with phosphate wasting, hypophosphatemia, chronic hypomineralization of the bone, fragility fractures and muscle weakness. Diagnosis of TIO requires exclusion of other etiologies and careful search for a mesenchymal tumor that often is very small and can appear anywhere in the body. Surgical removal of the tumor is the only definitive treatment of TIO. Surgical complications due to chronic hypophosphatemia are not well recognized. Case Description The current case describes severe fragility fractures in a 58-year-old woman, who lost her ability to walk and was bedridden for two years. First, the initial diagnostic laboratory work-up did not include serum phosphorus measurements, second, the suspicion of adverse effects of pioglitazone as an underlying cause delayed correct diagnosis for at least two years. After biochemical discovery of hyperphosphaturic hypophosphatemia at a tertiary referral centre, a FGF23-producing tumor of the mandible was discovered on physical examination, and then surgically removed. Postoperatively, severe hypophosphatemia and muscle weakness prolonged the need for ventilation support, intensive care and phosphate supplementation. After two years of rehabilitation, the patient was able to walk short distances. The tumor has not recurred, and serum phosphate concentration has remained within normal limits during 3.5 years of follow-up. Conclusions The case report illustrates knowledge gaps in the diagnostic work-up of rare causes of low bone mass and fragility fractures. Compared to other low phosphate conditions, surgical recovery from TIO-induced hypophosphatemia warrants special attention. Increased alkaline phosphatase concentration may indicate impaired postsurgical recovery due to prolonged hypophosphatemia, underlining the need for proactive perioperative correction of hypophosphatemia.Peer reviewe
- …
