70 research outputs found

    Att vara närstående till en som drabbats av myelom : En enkätstudie om närståendes upplevelse av delaktighet och bemötande i vården vid Vasa Centralsjukhus

    Get PDF
    Syftet med examensarbetet var att kartlägga om närstående till myelompatienter upplevde sig vara delaktiga i vården samt hur de närstående blev bemötta av vårdpersonalen. Studien gjordes för att ta reda på om vårdpersonalen kan förbättra något för att de närstående ska känna sig mera delaktiga och därmed kunna fungera som en resurs för patienten i vården. Urvalet bestod av ca 50 till 75 åriga myelompatienters makor eller makar. En enkät, med både öppna och slutna frågor, delgavs 19 närstående efter att patienterna givit sitt medgivande. Av 19 enkäter kom 16 tillbaka och svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys samt statistisk beskrivande metod. Resultatet visade att de allra flesta upplevde sig vara delaktiga i vården och endast en tredjedel önskade ökad delaktighet. Att känna sig delaktig innebar att bli sedd, få tillräcklig och kontinuerlig information och stöd i den svåra situationen. Förslag på hur vårdpersonalen kunde främja delaktighet var uppmuntran och information och stöd angående hur man ska hantera vardagen hemma. De närstående upplevde sig överlag bli vänligt, kunnigt och professionellt bemötta och de framhöll att ett personligt, ärligt, tillitsfullt och direkt bemötande av dem som närstående var viktigt i bemötandet.The purpose of this questionnaire study was to find out whether next of kin to myeloma patients perceive themselves to be participating in the care and how they are met by health care staff. Another purpose was to investigate what next of kin felt was important regarding the contact with health care providers and how the health professionals could promote the participating of next of kin in the patients´ care. The sample consisted of about 50 to 75 year old myeloma patients´ spouses. A questionnaire with both open and closed questions, was served 19 next of kin to patients that had given their consent. Out of 19 questionnaires were 16 returned and the responses were analyzed by qualitative content analysis and static descriptive approach. The results showed that the vast majority felt that they were participating in the care and only one third desired further participation. The experience of participation meant being seen receiving adequate and timely information and support in the difficult situation. Suggestions on how caregivers could promote this was through encouragement, gained information and support regarding managing the challenges of everyday life in their own homes. The next of kin experiences to be overall friendly, knowledgeable and professionally treated and they emphasized that a personal, honest, confident acknowledgement of them on behalf of the care professionals was important

    Akutens kunnande hem till patienten: en kvalitativ intervjustudie om vårdpersonalens upplevelser av LiSa-verksamheten

    Get PDF
    Syftet med studien var att ta reda på om LiSa-verksamheten kan bidra till att vården blir effektivare och mera värdig för den äldre patienten, samt få mer information om verksamheten och hur vårdpersonal upplevt att den påverkat vården och om den underlättat arbetet på akuten. Genom denna studie hoppas skribenterna att mer vårdpersonal får kunskap om verksamheten och kan börja använda den i sitt arbete samt att även läsaren får mer kunskap kring verksamheten. Studiens frågeställningar var ” vilka upplevelser och erfarenheter har vårdpersonal av LiSaverksamheten” och ”hur kan LiSa-verksamheten utvecklas eller förbättras”. Som teoretisk utgångspunkt användes Virginia Hendersons behovsteori. I studien användes en kvalitativ metod. Som insamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer och analyserna gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog åtta respondenter. Alla respondenter var i olika åldrar och hade olika lång erfarenhet av vårdyrket. Frågeställningarna blir besvarade i resultatet. I resultatet redovisas deltagarnas egna upplevelser och åsikter om hur de tycker att LiSa-verksamheten fungerar, hurudan respons de fått och hur den kan utvecklas.Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, voiko LiSa-toiminta edistää hoidon tehokkuutta ja lisätä vanhusten hoidon arvokkuutta, sekä saada lisää tietoa toiminnasta ja siitä, miten hoitohenkilökunta on kokenut sen vaikuttaneen hoitoon ja helpottaneen päivystyksen työtä. Tämän tutkimuksen avulla kirjoittajat toivovat, että useampi hoitaja saa tietoa toiminnasta ja voi hyödyntää sitä työssään, ja että myös lukija saa lisää ymmärrystä toiminnasta. Tutkimuskysymykset olivat: ”Minkälaisia kokemuksia ja näkemyksiä hoitohenkilökunnalla on LiSatoiminnasta?” ja ”Miten LiSa-toimintaa voitaisiin kehittää tai parantaa?”. Teoreettisena viitekehyksenä käytettiin Virginia Hendersonin tarveteoriaa. Tutkimuksessa käytettiin laadullista menetelmää. Aineistonkeruumenetelmänä olivat puolistrukturoidut haastattelut, ja analyysi toteutettiin laadullisen sisällönanalyysin avulla. Tutkimukseen osallistui kahdeksan vastaajaa, jotka olivat eri ikäisiä ja omaavat eri pituisen työkokemuksen hoitoalalta. Tutkimuskysymyksiin vastataan tuloksissa. Tuloksissa esitellään osallistujien omia kokemuksia ja näkemyksiä siitä, miten heidän mielestään LiSa-toiminta toimii, minkälaista palautetta he ovat saaneet ja miten toimintaa voitaisiin kehittää.The purpose of this study was to explore whether the LiSa operation can contribute to more efficient and dignified care for elderly patients, as well as to gather more information about the operation and how healthcare personnel perceive its impact on care and, whether it has facilitated work in the emergency department. Through this study, the authors hope to raise awareness about the operation among more healthcare workers, encouraging its adoption in their practice, and to increase the reader´s understanding of the operation. The research questions were: “What experiences and perceptions do healthcare personnel have of the LiSa operation?” and “How can the LiSa operation be developed or improved?”. Virginia Hendersons´s Need Theory was used as the theoretical framework. A qualitative method was used in this study. Semi-structured interviews were conducted for data collection, and the analysis was carried out through qualitative content analysis. Eight respondents participated in the study. They were of different ages and had varying lengths of professional experience in healthcare. The research questions are answered in the results section. The results present the participants´ own experiences and opinions on how they perceive the LiSa operation, the kind of feedback they have received, and suggestions for further development

    Some experimental considerations regarding ion beam simulation of neutron irradiation for mechanical property measurements

    Full text link
    A preliminary assessment of the requirements for mechanical property data related to CTR materials is given. The status of ion simulation for mechanical property measurements is described. A damage analysis and calculations for light ions are presented along with sample size, heating and cooling, and surface considerations. (MOW

    Utvecklandet av en säker vårdstig för den elektiva åtgärdspatienten inom specialsjukvården och en modell för förändringsarbete

    No full text
    På åtgärdsenheten vid Vasa centralsjukhus förbereds och uppföljs patienter som kommer för olika åtgärder som utförs primärt på röntgenavdelningen eller hjärtstationen. Det förekommer dock att åtgärden inhiberas och flyttas till en senare tidpunkt, vilket medför fördröjning av diagnos och fortsatt vård, ibland för en nyupptäckt cancersjukdom. Detta är olyckligt för patienten som många gånger kommit lång väg till sjukhuset, varit fastande och mentalt förberedd för en åtgärd. Förändringar i det planerade schemat medför också merarbete för vårdpersonalen och outnyttjade resurser. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur en förändringsprocess kan genomföras så att kvaliteten i vårdprocessen för den elektiva åtgärdspatienten säkras. Avsikten är också att öka förståelsen för patientens hela vårdstig hos alla involverade och genom samarbete komma fram till vad som kan leda till förbättringar och vad som krävs för att kunna genomföra förändring. Önskan är även att skapa en övergripande modell för hur man kan leda en förändringsprocess genom enhetsöverskridande samarbete där Antonovskys teori om sammanhang beaktas så att personalen upplever förändringsprocessen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens design består av kvalitativ metod. En aktionsforskning genomfördes med kartläggning av problemområde genom att analysera HaiPro och QPro rapporter, hålla två fokusgruppintervjuer, fortsätta med samarbetsmöte där planering av verktyg för förbättring skedde samt implementering av förändrat arbetssätt och därefter två utvärderingsmöten. Resultatet i studien är tvådelat. Dels utvecklades en enhetsöverskridande, gemensam checklista och förbättrat patientdirektiv via den samarbetsprocess som genomfördes. En ökad förståelse av hela vårdprocessen bland alla involverade och användandet av de nya verktygen medför en säkrare vårdstig för åtgärdspatienten. Dels skapades en modell för förändringsarbete; förändringshjulet.Vaasan keskussairaalan toimenpideyksikössä potilaita valmistellaan ja jälkiseurataan erilaisiin toimenpiteisiin, jotka suoritetaan ensisijaisesti röntgenosastolla tai sydänasemalla. Huomattiin kuitenkin, että toimenpide joudutaan joskus perumaan ja siirtämään eteenpäin, mikä johtaa mahdollisen syöpädiagnoosin ja jatkohoidon viivästymiseen. Tämä on valitettavaa potilaalle, joka on usein tullut pitkän matkan sairaalaan, ollut ravinnotta ja henkisesti valmistautunut toimenpiteeseen. Muutoksia suunnitelmassa aiheuttaa myös ylimääräistä työtä terveydenhuollon henkilökunnalle ja käyttämättömiä resursseja. Opinnäytetyön tavoitteena on selvittää, miten muutosprosessi voidaan toteuttaa siten, että elektiivisen potilaan hoitoprosessin laatu varmistetaan. Tavoitteena on myös lisätä ymmärrystä potilaan koko hoitopolusta kaikkien toimijoiden keskuudessa ja yhteystyön kautta päätyä siihen, mikä voi johtaa parannuksiin ja mitä tarvitaan muutoksen toteuttamiseen. Toiveena on myös luoda kokonaisvaltainen malli muutosprosessin johtamiseen yksiköiden välisellä yhteystyöllä, jossa Antonovskyn koherenssiteoria otetaan huomioon niin, että henkilöstö kokee muutosprosessin ymmärrettävänä, hallittavana ja merkityksellisenä. Tutkimuksen suunnittelu koostuu kvalitatiivisesta menetelmästä. Toteutettiin toimintatutkimus, jossa kartoitettiin ongelma-alueita analysoimalla HaiPro ja QPro-raportteja, pidettiin kaksi fokusryhmähaastattelua, jatkettiin yhteystyökokouksella, jossa suunniteltiin parannustyökaluja ja toteutettiin muuttunut toimintatapa ja sitten kaksi arviointikokousta. Tutkimuksen tulos on kaksijakoinen. Toteutetun yhteystyöprosessin kautta kehitettiin ensin yksiköiden välinen yhteinen tarkistuslista ja parannettiin potilasohje. Parempi ymmärrys koko hoitoprosessista kaikkien osallistujien kesken ja uusien työkalujen käyttö johtavat toimenpidepotilaan turvallisempaan hoitopolkuun. Toisena luotiin, teorian ja toimintatutkimuksen pohjautunut malli muutostyölle; muutoksen pyörä.At the procedure unit at Vaasa Central Hospital patients are prepared and followed up for various procedures that are performed primarily in the X-ray department or heart station. It happens, however, that the planned procedure has to be inhibited and moved forward. This leads to a delay in diagnosis and continued care, in some cases for a newly discovered cancerdiagnosis. This is unfortunate for the patient who has often come a long way to the hospital, has been uneaten and mentally prepared for procedure. A change in plans also entails extra work for the healthcare staff and unused resources. The purpose of the thesis is to find out how a change process can be implemented so that the quality of the care process for the elective procedure patient is secured. The intention is also to increase the understanding of the patient´s entire care path among all involved and through collaboration to arrive at what can lead to improvements and what is required to be able to implement change. The desire is also to create an overall model for how to lead a change process through cross-unit collaboration where Antonovsky´s theory of context is taken into account so that the staff experiences the change process as comprehensible, manageable and meaningful. The study´s design consistes of a qualitative method. An action research was carried out with problem area mapping by analyzing HaiPro and QPro reports, holding two focus group interviews, continuing with a collaboration meeting where planning of tools for improvement took place as well as implementation of a changed way of working and then two evaluation meetings. The result of the study is two parted. Firstly, a cross-unit, joint checklist and improved patient directive were developed via the collaborative process that was carried out. An increased understanding of the entire care process among all involved and the use of the new tools leads to a safe care path for the procedure patient. Secondly, a model was created for change work; the wheel of change
    corecore