CMS physics technical design report : Addendum on high density QCD with heavy ions

Peer reviewe

A pathway for closing the knowledge gaps for a comprehensive life cycle assessment and ecodesign of space transportation systems : results of the 3rd Workshop on Life Cycle Assessment of Space Transportation Systems

The aim of this document is to summarize the state of knowledge on the environmental impacts of space transportation systems and to propose measures to close the identified knowledge gaps. It is intended to provide a basis for discussions in the context of the further development of the ESA Handbook, the development of the PEFCR for Space by the European Commission, the upcoming discussions in the context of CM25 and in the scientific and industrial community. The following open action points have been identified: - Early Implementation of Ecodesign Principles: Embed Ecodesign principles in the initial stages of STS development, ensuring environmental impacts influence design decisions. - Set Quantitative Ecodesign Targets: Establish KPIs to assess reduced resource depletion, emissions, and efficiency improvements in design and operations. - Centralize Ecodesign Knowledge: Develop a centralized repository to consolidate ecodesign guidelines, best practices, and lessons learned across the sector. - Expand Data Access and Quality: Enhance LCA databases for aerospace applications, including atmospheric emissions, by fostering data sharing and filling data gaps. - Develop and Fund Emission Impact Research: The impacts of emitted species from rockets on radiative forcing and ozone especially in the upper atmospheric layers must be better understood; this requires experimental investigations. - Validate Rocket Engine Emission Models with Experimental Data: Conduct ground tests on multiple engine configurations to validate models and ensure accurate prediction of emissions. - Enhance Black Carbon Modelling: Develop refined black carbon (BC) models tailored to space systems, as current models adapted from aviation do not fully capture rocket-specific conditions. - Develop and Fund Emission Measurement Campaigns: Support studies to measure emissions at varied altitudes using both direct and remote sensing, emphasizing cost-effective methods and standardization. - Create Comprehensive Emissions Databases: Develop accessible emissions databases following FAIR principles, enabling global collaboration for policy and research. - Expand Modelling Tools for Re-Entry Demise: Advance existing re-entry tools to analyze atmospheric impact and disintegration patterns for safety and environmental assessment. - Obtain Comprehensive Material Data: Improve access to material composition data for rocket bodies to predict disintegration behaviour, possibly through legal requirements for data disclosure to regulatory bodies. - Establish and Standardize Atmospheric Modelling Approaches: Further develop CCM and CTM to understand the atmospheric impact of launch and re-entry emissions, with a focus on ozone depletion, radiative forcing, and cloud formation. - Expand Particle Transport and Deposition Models: Model the atmospheric lifespan and deposition of particles to understand their dispersion and long-term environmental impact, focusing on sedimentation rates and stratospheric circulation pattern

L'infirmière clinicienne en diabétologie: dans sa collaboration interdisciplinaire à l'Association Valaisanne du Diabète et dans le suivi ambulatoire des adolescents et des jeunes adultes diabétiques de type 1

Cette recherche exploratoire-descriptive a été montée à l’Association Valaisanne du Diabète. Elle a pour but de comprendre le rôle de l’infirmière clinicienne en diabétologie à dans sa collaboration interdisciplinaire avec les différents professionnels de l’association. Elle vise également à explorer les ressources et les besoins de l’infirmière clinicienne en diabétologie dans le suivi des adolescents et des jeunes adultes diabétiques de type I, ainsi que les particularités de leur prise en charge. Nous avons interrogé lors d’entretiens semi directifs différents professionnels de la santé collaborant à l’AVsD : médecins, infirmières cliniciennes en diabétologie et diététicienne. Il résulte que l’infirmière clinicienne en diabétologie a des tâches variées au sein de l’AVsD. Dans son rôle, elle détient une place indispensable dans l’éducation thérapeutique du patient diabétique et bénéficie d’une grande autonomie dans les soins spécialisés et de qualité qu’elle prodigue. Dans sa fonction d’aide psychosociale auprès des jeunes patients diabétiques de type I, elle exprime néanmoins un manque de soutien. L’aspect psychologique tient une place importante dans le suivi. Cette association ouverte et dynamique fonctionne sur un mode proche de l’interdisciplinarité. Elle offre des ressources variées que l’infirmière clinicienne utilise pour répondre à ses besoins. Il apparaît important pour l’adolescent de lui faire confiance et de comprendre ses choix. La prise en charge systémique est aussi indispensable. En ce qui concerne le jeune adulte, l’éducation thérapeutique est orientée vers les questions pratiques de la gestion de la maladie au quotidien. Pour favoriser la collaboration en équipe et la qualité des soins, les réunions avec le patient, la consultation du cahier des charges et la vidéoconférence sont des pistes que nous proposons

Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan

KLIPPAN Byggnadens form utgår från platsens morfologi och topologi. Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken. I gränsen mellan natur och stad vill den ta fasta på båda världars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra länken dem emellan. En klippa som sträcker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen. Den skapar möten och förenar inom ramen av sig själv och de cirkulationsflöden den ger. Klippan förlänger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning från stad till park. Ett trappsystem placerat på den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken. Härigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som gränsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering. Ett bibliotek/ideastore placerat på markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan. I de två övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras närhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljéer och kafé. Boendedelen är fristående och placerad ovanpå T-banestationen, men ändå integrerad genom det externa cirkulationssystemet -------------------------------------------------------------- Utgångspunkten är mötet mellan stad och natur, park.   Idén är att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin gränslandet och samtidigt har en självständig identitet   Platsen har idag en rad olika och i viss mån separerade kvalitéer. Grönområde - urbanitet - närhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull.   Byggnaden ska ta till vara på dessa kvalitéer genom att arbeta med mötet där emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfär skapas inom ramen för byggnaden och dess omgärde.    - Hur koppla ihop delarna?   - Hur få ut något intressant och bra?   Macrostrategi Byggnadens externa relation Öppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park.   Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar från gaturum till park - från byggnad till sin omgivning.   Distribution av programdelar i relation till plats. Funktionsseparering i olika volymer som placeras optimalt enligt programmatiska krav och behov.   - Arbetsplats och Ideastore mot gata. Kapitaliserar på platsens urbana kvalitéer. Gatans närhet - puls, liv, samt tar vara på existerande siktlinjer. (se diagram)   - Bendet placeras ovanpå tunnelbanestationen och får därigenom privacitet och närhet till grönområde utan att ber ut si på bekostnad av offentligt område.   Microstrategi - byggnadens interna relation Inhysa olika programdelar i samma byggnad. Programdelarna får behålla sin särart samtidigt som viss integrering och korsbefruktning kan ske. Härigenom kapitalisera på utbyte och ömsesidig påverkan mellan programdelar.   byggnaden är organisering är så att de mer statiska programdelarna, kontor och boende, är något mer separerade, medan mer dynamiska programdelar som kan ha stort utbyte av varandras närhet är mer integrerade.placerade i varandras närhet eller i direkt anslutning. Bibliotek/läsesalar, arbetsförmedling, open office och ateljéer samt kafé     Arbetade länge med programmets placering i olika plan utan att bestämma fasadens uttryck. Så småningom valde jag att omsluta allt av ett relativt enhetligt hölje, en fasetterad stålstruktur som håller upp ömsom genomskinliga ömsom frostade glas facetter.  Internt gav det frihet att integrera och separera programdelarinom ramen för ett stort klimatskikt. Skapandet av ett "fjärde rum" den programmatiska intersektionen. Höljet ger också flexibilitet i fråga om programmatiska krav, vad gäller ljusinsläpp, utsikt och insyn.   Exteriört pratar höljet om olika saker. Olikhet och mångfald genom den mosaiska fasetterade ytan och samtidigt ocom enhetlighet och kollektivitet eftersom det är inlemmat ett övergripande system.   IDEASTORE - bibliotek/medialab - learninglab - joblab - restaurang   ARBETSPLATS- corporate- workspace - ateljeer - corporate   BOENDE - studentboende- familjeboend

Tryckande Relationer : En undersökning av Helheten genom dess individuella Enheter

This diploma project intends to investigate the Whole through its individual Parts by two polar logics, plan and mass. Through the museum typology, the idea of singular rooms generate a compound of opposite sensibilities, circulation and program that will offer new exhibition halls for the Botanical Department of the National Museum of Natural History in Stockholm.  Museum as typology has throughout history dealt with the architectural issues such as spatial sequence, hierarchy and organizing space. Thereby have dealt the question of a Part-to-Whole relationship.  The immediate relation between the individual rooms has been the starting point in my thesis. Rather than beginning with an envelope as a bounding box for a plan, the plan and the individual rooms sets the conditions for the envelope. In my project the spatial logic derives from a process based upon two polar opposites. On the one hand line-work and patterns, and on the other volumetric mass studies. The orthogonal structures in contrast to the swollen and spherical shapes. The relationship of the contrasting formal logics generates opposite meetings and sensibilities such as pressed/ pressured, heavy/light, imprinted/ implanted structures. The awkward relationship does not consider any smooth transitions, but instead a pressed and nesting sensation of which also the programmatic organization and circulation is closely tied to. Examensarbetet ämnar att undersöka Helheten genom dess individuella Enheter genom två motsatta designförhållanden, plan och massa, 2-dimensionalitet kontra 3-dimensionalitet. Genom museumtypologin genererar sammansättningen av singulära rum en enhetlig struktur av motsatta sensibiliteter, rörelsemönster och program som erbjuder nya utställningsrum åt den Botaniska Enheten för Naturhistoriska Museet i Stockholm. Museum som typologi har genom tiderna handskats med arkitektoniska frågor så som spatiala rörelsemönster, hierarki och organisation. Därigeom även det så kallade Del-till-Helhets-problematiken.  Den direkta relationen mellan individuella rum har varit utgångspunkten i mitt arbete. Istället för att tillsätta en ram för helheten genom dess yttre fasad, har jag varit intresserad av att låta planen och de inre rummen avgöra hur det exteriöra ter sig. Därav har planen varit en viktig utgånspunkt i processen.  I mitt projekt utgår den spatiala logiken från en process som är baserad på två motsatta designstudier. Det 2 dimensionella, planmönstret kontra det 3dimensionella volymstudierna. Det ortogonala i kontrast till det svullna och sfäriska kropparna. Relationen mellan de kontrasterande logikerna genererar motsatta möten, relationer och sensibiliteter så som tryckt/tryckande, tungt/lätt, intryck/implanterat etc. Det påtvingade och obekväma mötet mellan de olika kropparna erbjuder inte några mjuka övergångar, utan snarare en påtryckt och intensiv relation, som även den programatiska organisationen och rörelssemönstret är anknutet till